Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1834, 1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hos borgareståndet föredrogos båda memorialen
likaledes den 20 Juni, då bruksegaren Thore Petré,
som nu var den mest framstående oppositionsmannen inom
detta stånd, klandrade konstitutions-utskottet att
icke hafva upplyst rikets ständer, huruvida konungens
rådgifvare genom sina tillstyrkanden medverkat
till eller gjort föreställningar emot behandlingen
af det nya lagverket, vissa tidningars indragning,
motiven för afslag å ständernas anmärkningar rörande
användandet af vissa statsanslag, dispositionen
af konvoymedlen och kabinettskassan, regeringens
tolkning af grundlagen i strid mot rikets ständers,
regeringens ställning i representations-frågan,
dess behandling af myntbestämnings-frågan, m. m.
Mot detta anförande anmärktes, att herr Petré haft
sig öppet erhålla de begärda upplysningarna genom
anmärkningar, framstälda i vederbörlig ordning,
men yrkades, i anledning af utskottets anmärkning
mot statssekreteraren Skogman i banklags-frågan,
tillämpning af 107 § regeringsformen, hvaremot
andre talare ansågo utskottets anmärkningar icke
böra föranleda till någon anmälan enligt 107 §
regeringsformen, och slutet blef, att båda memorialen
lades till handlingarna, sedan 16 röster mot 15
förklarat anmälan om statssekreteraren Skogmans
entledigande icke böra ega rum. Man anmärkte
emellertid, att icke mindre än 28 af ståndets
ledamöter underlåtit att deltaga i omröstningen.
Hos bondeståndet förekommo båda memorialen den
30 Juni, då å ena sidan yrkades, att anmärkningen
rörande banklagen, hvilken af utskottet blifvit
riktad endast mot föredraganden, måtte tillämpas
mot alla konungens rådgifvare, som icke afstyrkt
kongl. maj:ts beslut att föreslå rikets ständer en
banklag, genom hvilken ett grundlagsstadgande skulle,
medelst en civillag, kunna till all kraft och verkan
upphäfvas, hvarför memorialen borde till utskottet
återremitteras; men af andra talare ogillades de
framstälda anmärkningarna, och ansågs utskottet hafva
varit obefogadt att utsträcka sin granskning till
hvad under pågående riksdag sig tilldragit. Båda
memorialen blefvo återremitterade, men sedan adeln
och borgareståndet lagt dem till handlingarna, ledde
de icke till någon åtgärd.
Hos adeln föredrogos båda memorialen den 1 Juli, då
några talare yrkade deras läggande till handlingarna,
emedan deri förekommande anmärkningar voro af så
ringa och så besynnerlig beskaffenhet, att, om rikets
ständer, på grund af desamma, skulle besluta att
rikets väl kräfde en framställning om en konungens
rådgifvares entledigande, blefve sådant den största
parodi på vårt statsskick.
Å andra sidan åter ansågs anmärkningen mot
statssekreteraren Skogman i banklagsfrågan
böra påkalla åtal inför riksrätt, enligt 106 § i
regeringsformen; men häremot anmärktes att det vore
en anomali, om statssekreteraren Skogman nu stäldes
för krigsrätt, då hans lika skyldige kolleger kunde af
konstitutions-utskottet vid nästa riksdag frikännas,
eller ock en riksrätt nu fria statssekreteraren,
men vid en följande riksdag fälla hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
