- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
247

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1834, 1835 - RIksdage 1840, 1841

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptagande för fastighetsegare af ett lån å 2
millioner rdr specie, hvilket lån kongl. maj:t
föreslog att användas endast till biträde för
hypoteksföreningar, enligt vissa grunder, som tillika
angåfvos.

Då den kungliga skrifvelsen härom förekom i
borgareståndet, anmälde herr Thore Petré anledning
till anmärkning mot statssekreteraren Skogman, som
kontrasignerat denna skrifvelse, hvilken anmärkning
remitterades till konstitutions-utskottet, som
fann att föredraganden och de öfrige konungens
rådgifvare, hvilka deltagit i beslutet om den kungliga
skrifvelsen, åsidosatt de för riksdagsärendens
behandling i grundlagen stadgade former, hvarför ock
på grund af 106 § i regeringsformen utskottet fann sig
föranlåtet ställa desse konungens rådgifvare och denne
föredragande under tilltal inför riksrätt, hvilket
åtal utfördes af dåvarande justitieombudsmannen,
hofrättsrådet Carl Ludvig Landin.

Den 17 Januari 1835 afkunnades riksrättens
dom, som till alla delar ogilade det gjorda
ansvarspåståendet, emedan konungen, jemlikt 27 §
2 mom. riksdagsordningen, egde att under riksdagens
lopp till rikets ständer aflåta de propositioner
rörande grundlagars eller öfriga lagars och ekonomiska
författningars stiftande eller förändring, jemte
andra mål, dem konungen vill ständerna meddela, samt
stadgandet i 75 § riksdagsordningen, att, om två
stånd stanna mot två, frågan bör förfalla, utan att
vid den riksdagen kunna å nyo väckas eller upptagas,
icke bestämdt uttrycker, att konungens förenämnde
rätt till propositioners afgifvande blifvit genom
sistberörde § inskränkt.

Äfven detta från oppositionen utgångna anfall mot
konungens rådgifvare hade misslyckats.

Den 27 Maj 1835 afslutades riksdagen.

Riksdagen 1840, 1841.



Under den nu afslutade riksdagens fortgång hade
pressen antagit en mer och mer fiendtlig hållning
mot regeringen samt äfven mot konungen personligen,
och de försök, man gjorde att stäfja dessa anfall,
lyckades icke.

Kaptenen i armén Anders Lindeberg, som länge åtnjutit
en pension af Carl Johan och sedan 1821 utgifvit
Stockholms-Posten, hvilken då betraktades som en
ministeriel tidning, men efter hand deri infört
artiklar, riktade mot regeringen, och i följd
deraf förlorat sin pension, hade i Mars 1834 till
justitieombudsmannen inlemnat en skrift, med anhållan
att denne måtte undersöka, huruvida några af Lindeberg
uppgifna regeringsåtgärder, hvarigenom anläggning af
en enskild teater i hufvudstaden blifvit förbjuden,
vore öfverensstämmande med rikets grundlagar och
allmän lag, samt att, om de det ej vore, antingen
deråt skaffa rättelse eller föranstalta, att de nu
mera föråldrade och ur bruk komna författningarna
måtte afskaffas. Denna skrift hade Lindeberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free