Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RIksdage 1840, 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänskapliga förhållandena till främmande makter haft flera
för riket nyttiga och fördelaktiga följder.
Flera nya handels- och sjöfarts-traktater hade
blifvit ingångna, genom hvilka ökade förmåner,
jemte större trygghet, blifvit svenska handeln och
sjöfarten beredda. Med franska regeringen hade den 21
Maj 1836 ett fördrag blifvit afslutadt för hämmande
af slafhandeln, grundadt på ömsesidig rättighet
till visitation af båda nationernas handelsfartyg
inom vissa bestämda farvatten. En ny postkonvention
hade blifvit ingången med preussiska regeringen för
befrämjande af ökad hastighet i brefvexlingen. En
ordentlig ångbåtsfart hade upprättats mellan Göteborg
och Hull, som under våren 1840 skulle taga sin
början och hvarför omkostnaderna skulle af engelska
postverket bestridas till hälften med det svenska,
och redan 1834 hade, i samråd med danska regeringen,
en daglig paketbåtsfart blifvit tillvägabragt mellan
Helsingborg och Helsingör.
Äfven i öfrigt vittnade denna berättelse om
regeringens verksamhet, inom förvaltningens
särskilda grenar, utom i de reformfrågor, som nu
ifrigt yrkades af oppositionen och de liberala
åsigternas förfäktare. Reform var emellertid
nu dagens lösen — reform af civil-, brottmåls- och
process-lagstiftningen, af skatteväsendet, af
förvaltningen, af handels- och näringsförfattningarna,
samt framför allt af nationalrepresentationen,
och man anmärkte, att rörande denna fråga, som nu
så lifligt sysselsatte sinnena, hade i trontalet
endast blifvit yttradt, att de förslag, hvilka
i detta hänseende kunde af rikets ständer varda
framburna, skulle af konungen öfvervägas med all
den sorgfällighet ett så vigtigt ärende påkallar,
och att hvad som vore utförbart och nyttigt aldrig
skulle af konungen lemnas utan afseende. Mera borde
man väl ock i sjelfva verket icke begära; men man
ville, att regeringen skulle sjelf taga initiativet
i så väl denna som de öfriga reformfrågorna, och
oppositionens ledare gjorde derföre sitt bästa att
söka tillvägabringa en ministèrförändring, ja, det
påstods till och med, att visse bland dessa ledare
uppgjort en plan att söka förmå den gamle konungen
till afsägelse af regeringen, hvilken plan man dock
snart funnit sig föranlåten att frånträda.
Redan vid utskottsvalen i början af riksdagen
uppträdde emellertid oppositionens ledare Carl
Henrik Anckarsvärd, som efter sin faders död i Maj
1838 blifvit grefve, återupptog samma fråga, som vid
åtskilliga föregående riksdagar varit å riddarhuset
diskuterad, huruvida de i § 41 af riksdagsordningen
nämnde högre embetsmän (statsministrar, statsråd,
justitieråd, hofkansler, justitiekansler,
justitieombudsman och statssekreterare) egde rätt
att deltaga i valen till de bänkmän, som enligt
riddarhusordningen hade att utse elektorer för val af
ledamöter i utskotten. Grefve Anckarsvärd fann det
gifvet, att ifrågavarande embetsmän, hvilka enligt
den åberopade grundlagsparagrafen icke voro valbara
till elektorer eller utskottsledamöter, ej heller
kunde deltaga i valen af bänkmän, som hade att utse
dessa elektorer. Denna åsigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
