- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
263

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RIksdage 1840, 1841

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omständigheter, ingen annan åtgärd lämplig än att
lägga memorialet till handlingarna.

Hos adeln upptogo öfverläggningarna om denna fråga
både för- och eftermiddagens plena den 1 och 3 Juli.

De förre statsråden friherrarne Åkerhjelm
och Schulzenheim samt grefve Hård, likasom de
förre statssekreterarne Skogman, Danckwardt
och von Hartmansdorff samt föredragande
expeditionssekreterarne Ulfsparre och Riben, afgåfvo
dels muntliga, dels skriftliga förklaringar öfver
de anmärkningar, som voro riktade mot den ene eller
andre af dem.

Vidare gjordes anmärkningar mot uppställningen af
utskottets betänkande, då 107 § regeringsformen icke
kunde tydas så, att konstitutionsutskottet endast
hade att lemna en förteckning på de särskilda
punkter utskottet funnit anmärkningsvärda,
snarare vore utskottet berättigadt att utlemna
denna speciela förteckning än att underlåta följa
det anförda grundlagsstadgandets ordalydelse,
nemligen att »för rikets ständer tillkännagifva,
huruvida utskottet vid granskningen af statsrådets
protokoll anmärkt, att statsrådets ledamöter samfäldt,
eller en eller flere af dem, uti deras rådslag
om allmänna mått och steg icke iakttagit rikets
sannskyldiga nytta, eller att någon föredragande
icke med oveld, nit, skicklighet och drift sitt
förtroende-embete utöfvat». Denna grundlagens
föreskrift förutsatte ovilkorligen utskottets
rätt och pligt att afgifva ett motiveradt omdöme
rörande styrelsens och de särskilda rådgifvarnes
förfarande, hvarefter det berodde på rikets ständer
att tillse i hvad mån rikets väl kräfde anmälan
hos kongl. maj:t om någon eller någre rådgifvares
entledigande. Återremiss af betänkandet yrkades
derföre, hvilket åter bestreds af andra talare,
emedan utskottet förfarit grundlagsenligt, då det
icke afgifvit något eget omdöme, utan endast anmärkt
och tillkännagifvit hvad i statsråds-protokollen
funnits anmärkningsvärdt. Regeringsformens § 107
berättigade rikets ständer att, utan anförande af
några slags motiv, på grund endast af den opinion, som
de genom konstitutionsutskottets tillkännagifvanden
och i öfrigt allmänt kända förhållanden kunnat om
rådgifvarepersonalen bilda sig, anmäla sin önskan,
att konungen måtte ur statsrådet skilja en eller
flere af sina rådgifvare.

Från oppositionens sida påstods, att konungens
rådgifvare i ännu flera hänseenden än de anmärkta
åsidosatt sin konstitutionela pligt och yttrades
ett allvarsamt klander mot det under de senaste 30
åren följda regeringssystemet, som gäckat landets
förhoppningar om stadgandet af ett konstitutionelt
regeringssätt, genom en godtycklig och ändamålsvidrig
behandling af tryckfriheten, uraktlåtenhet att taga
något steg till förbättring af våra representativa
former o. s. v. Vidare yrkades tillämpning af 107
§ regeringsformen mot friherre Stjerneld, men den
ansågs icke böra ega rum mot friherre Lagerbjelke, som
alltför kort tid varit ledamot af konseljen, eller mot
statsrådet Ihre, som genom den moderation han visat
vid vården om tryckfriheten ådagalagt den sympati

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free