Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet af Carl Johans regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsrådet friherre Lagerbjelke beviljad
löneförhöjning från fjerde hufvudtiteln;
om ett lån från nionde hufvudtiteln till ett
häradshöfdingeboställes iståndsättande; om ett
postporto till konungens utrikes beskickningar,
anvisadt å postmedlen; om 32,000 rdrs af
gevärs-anslaget användande till byggnader vid Carl
Gustafs stads gevärsfaktori; om anslag från extra
utgifts-medlen till kungliga teatern; om bolaget för
hvalfiskfångst beviljad tullfrihet för tran; om den
rikets ständer meddelade förklaring, att kongl. maj:t
ansåg upptagande af utrikes kreditiv för rikets
ständers bank icke lagligen kunna tillvägabringas
utan båda statsmakternas samverkan; om accepters
meddelande å nya Trollhätta kanalbolags anvisningar
på handels- och sjöfarts-fonden; om tillåtelse för
Norrköpings stad att, emot gällande tulltaxa, få
uppbära tolag af ull; om afgift å våta varor, hvilka
sjöledes ankomma till Stockholm; om anvisning af
medel från anslaget för publika byggnader i Stockholm
till reparationer å lifgardets till häst kasern och
till anläggning af en ridbana för samma regemente;
om anvisning af medel från samma anslag till inredning
af kungliga teaterns salong; om vägrad tillåtelse för
hofsekreteraren C. F. Berg att i hufvudstaden anlägga
enskild teater; om utbyte af ett majors-boställe;
om försäljning af vattenverk, tillhörande Carl
Gustafs stads gevärsfaktori; om nedsättning af
Riddarhyttans koppar-afrad; om stadgans för
utrikes vexlar behandling såsom ekonomisk lag;
om laga domstol för Göta kanal-bolags tvister
med dess direktion eller med kronan; beslutet,
att kongl. maj:t ville, i hvarje särskild fråga om
stiftande af enskilda bankassociationer eller om
stadfästelse af reglementen för sådana inrättningar,
tillse i hvad mån de af rikets ständer i skrifvelse
den 19 Maj 1835 för sådana inrättningar föreslagna
grunder skulle kunna tillämpas, samt vidtagna åtgärder
i afseende å kabinettskassans borgensförbindelse för
Barthelemy-fondens lån.
Riksdagen fann flera af de anmärkta fallen icke kunna
af densamma upptagas, emedan de grundlags-stadganden,
mot hvilka öfverträdelser förmenats hafva
egt rum, icke finnas i ansvarighetslagen omnämnda
och följaktligen ansetts icke, enligt 106 §
regeringsformen, kunna komma under hufvudsaklig
pröfning af riksrätten. De öfriga ansvars-påståenden
blefvo antingen af riksrätten ogillade eller funnos
icke föranleda till något ansvar — och sålunda ledde
äfven detta oppositionens anfall mot ministèren till
ingen påföljd.
Afsked blef nu, i Juli 1842, beviljadt statsministern
för utrikes-ärendena friherre Stjerneld och statsrådet
Albrecht Elof Ihre förordnades att fortfarande förestå
detta embete samt blef i December 1842 utnämnd till
statsminister för utrikes-ärendena.
Redan förut hade, i Januari 1841, statsrådet
Carl Petter Törnebladh blifvit utnämnd till
justitie-statsminister, hvilket embete han sedan början
af September föregående året förestått, och vid samma
tillfälle hade justitierådet friherre Otto Wilhelm
Staël von Holstein blifvit statsråd.
I December 1842 blef förre statssekreteraren,
sedermera biskopen i Visby, Christoffer Isaak Heurlin
utnämnd till statsråd och chef för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
