- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
280

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet af Carl Johans regering - Statsförfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med Danmark ingicks den 23 Augusti 1841 en konvention
om reglering af åtskilliga förhållanden i afseende
på tullafgifterna i Öresund och Belterna, samt sättet
för deras uppbärande, och med Oldenburg afslöts den
1 April 1843 en på ömsesidighets-förhållanden grundad
handels- och sjöfarts-konvention.

I allmänhet skördade Carl Johan mot slutet af sin
regering i rikare mån än förut frukterna af sin
varsamma och fredliga statskonst. Sverige var aktadt
utom landet samt i fullt vänskapliga förhållanden
till alla främmande makter, och äfven inom landet
hade efter den oroliga riksdagens slut sinnena åter
bifvit betydligt lugnare. Man började mera än förut
göra rättvisa åt den gamle konungens tillgöranden
och erkänna svenska folkets tacksamhetsskuld till
honom. Att denna skuld icke var ringa, hufvudsakligen
med hänseende till det fredslugn Sverige under hans
regering längre än under någon föregående åtnjutit
och hvilket var hans personliga förtjenst, hafva vi
förut anmärkt. Att äfven inom den inre styrelsens
särskilda grenar ganska mycket blifvit uträttadt
under hans långa och fredliga regering, torde
tillräckligt visa sig af den öfversigt vi nu skola
lemna af statsförfattningens utveckling samt af de
särskilda styrelse-åtgärderna under detta tidskifte,

Statsförfattningen.



Den första grundlag, som vid 1809 års riksdag af
rikets ständer antogs och af konungen sanktionerades,
var regeringsformen af den 6 Juni 1809.

I sitt memorial, med öfverlemnandet af förslaget till
densamma, yttrade konstitutions-utskottet, att det
sökt bilda »en styrande makt, verksam inom bestämda
former, med enhet i beslut och full kraft i medlen
att dem utföra; en lagstiftande makt, visligt trög
till verkning, men fast och stark till motstånd;
en domare-makt, sjelfständig under lagarna, men ej
sjelf herskande under dem. Det hade vidare sökt
rikta dessa makter till inbördes bevakning, till
inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan
att lemna den återhållande något af den återhållnas
verkningsförmåga.»

Konungen skall, enligt denna regeringsform, alltid
vara af den rena evangeliska läran, hans majestät
hållas i helgd och vördnad, hans gerningar vara emot
allt åtal fredade. Han eger allena styra riket,
men dock med åliggande att taga underrättelser och råd
af ett statsråd, hvartill han eger utvälja kunnige,
erfarne, redlige och allmänt aktade infödde svenske
frälse eller ofrälse män af den rena, evangeliska
läran.

Statsrådet skulle bestå af nio ledamöter, som
egde rätt att alla der förekommande mål öfvervara,
nemligen: en justitiestatsminister, som tillika alltid
skulle vara ledamot af konungens högsta domstol,
en statsminister för utrikes ärendena, sex statsråd,
af hvilka minst tre borde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free