Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillförordnade statsråd, som vid tronledighet
eller under konungens minderårighet af den i Norge
varande regering bland dess egna ledamöter utses,
i hvilkas ställe minst tre statsråd skulle i Norge
tillförordnas. Ärendena skulle afgöras genom de
flesta rösterna och, när dessa vore lika, utslaget
bestämmas af ordföranden. Vid båda statsrådens första
sammanträde skulle svenske justitiestatsministern och
norske statsministern draga lott om hvilkendera
först skulle föra ordet, samt derefter dessa båda
statsministrar skiftevis vara ordförande hvar sin
vecka. Interimsregeringen skulle hafva sitt säte i
Stockholm.
Frågor, som anginge föreningen mellan båda rikena,
skulle, enligt 1815 års riksdagsbeslut, vid samma
riksdag, då de blifvit väckta, kunna afgöras af konung
och ständer, utan att behöfva hänskjutas till nästa
riksdag.
Vid 1817, 1818 års riksdag skedde ingen annan
grundlagsändring, än att kronprinsen Josef Frans
Oscar skulle, vid alla de tillfällen, då konungen
vore af sjuklighet hindrad att med regeringsärendena
sig befatta, inträda i utöfningen af konungamakten,
med all den rätt grundlagarne densamma tillägga,
samt i konungens namn föra rikets styrelse.
Vid denna riksdag blef dock ett förslag till
förbättrad representation för de tre ofrälse
stånden hvilande till följande riksdagen, enligt
hvilket presteståndet skulle förstärkas med två
professorer från hvartdera universitetet, och med två
ofrälse civila ledamöter af vetenskaps-akademien;
borgareståndet med ofrälse bruksegare samt ofrälse
manufakturister och fabriksidkare på landet, samt
bondeståndet med ofrälse ståndspersoner, som egde
kronoskatte- och frälseskattejord samt ej innehade
beställning i statens tjenst. Af detta förslag blef
dock blott den del, som rörde presteståndet, vid
följande riksdag af ständerna antagen och af konungen
sanktionerad, hvaremot hvad som rörde borgare-
och bondestånden afslogs af dessa stånd och således
förföll.
Vid 1823 års riksdag beslöts för öfrigt, att
kronprinsen kunde vid de tillfällen, då konungen
ginge i fält eller reste till aflägsnare inrikes orter
eller till Norge, förordnas till ordförande i den
regering, som då af konungen utnämndes, samt deri
ega två röster, men utan någon ansvarighet inför
ständerna i denna egenskap.
Dessutom skedde åtskilliga förändringar
i regeringsformen och riksdagsordningen,
såsom presteståndets nyssnämnda tillökning med
professorer från universiteten och ledamöter af
vetenskaps-akademien, samt att omröstningarna i
utskotten skulle ske per capita mellan utskottets
samtliga ledamöter, utan afseende på stånd, äfvensom
några förenklingar i omröstningssättet i allmänhet
vidtogos.
Vid 1828—1830 årens riksdag beslöts af samtliga
riksstånden och bifölls af konungen, att
bergbrukssidkare, som icke tillhörde annat riksstånd
eller innehade någon beställning i rikets tjenst,
skulle ega rätt att inom sig välja fem riksdagsmän
i borgareståndet, valrätten beräknad efter
tillverkningsvärdet, samt att omröstning utan afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
