Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrigare yrkades, visade dock den sista riksdagens
förhandlingar vara föremål för så skiljaktiga åsigter
bland representanterne, att den ännu syntes långt
ifrån sin lösning. Emellertid hade onekligen det
konstitutionela statsskicket under denna tiderymd
vunnit en hög grad af praktisk utveckling under de
allt lifligare öfverläggningarna vid riksdagarna, och
härtill hade oppositionen ganska väsentligt bidragit.
Hvad de särskilda stånden beträffar, stod adeln
fortfarande högst i politisk bildning, och de
politiska frågorna fingo der sin mångsidigaste och
sakrikaste belysning. Oppositionen under Carl Johans
regering hade ock utgått från adeln och hade der sina
talangfullaste sakförare, hvilka visserligen allt för
ofta gjorde sig skyldiga till hätska, obilliga anfall
samt i allmänhet röjde en alltför öfvervägande negativ
riktning, men som onekligen i ganska väsentlig grad
bidrogo till frågornas mångsidigare belysning. För
hvarje riksdag vann ock oppositionen flere anhängare
inom detta stånd, men kunde dock aldrig der ernå någon
absolut öfvervigt, hvilken regeringen der alltid egde
på det hela, om ock oppositionen vid vissa tillfällen
blef segrande. Adelns särskilda grundlag,
riddarhus-ordningen, blef under denna tidrymd flera gånger
omarbetad. Först blef en riddarhus-ordning af kongl.
maj:t stadfästad den 31 Mars 1810, sedermera en ny den
13 Oktober samma år, så en den 16 Juli 1818, som redan
den 18 December 1823 följdes af en ny, hvarefter nya
riddarhusordningar utfärdades den 19 December 1829
och den 22 Maj 1835. Den klassindelning, adeln haft
under Gustaf III:s och Gustaf IV Adolfs regeringar,
upphörde 1809. Adeln afsade sig då rättigheten att
uteslutande besitta säterier, och genom den då antagna
regeringsformen inskränktes den adliga, friherrliga
och grefliga värdighet, som derefter förlänades,
till den som denna värdighet erhållit och, efter hans
död, till hans äldste manlige bröstarfvinge, samt
derefter till dennes äldste manlige bröstarfvinge,
led efter led, äfvensom, efter äldsta grenens utgång,
till stamfaderns närmaste manlige afkomling af då
lefvande äldsta slägtgren o. s. v. Adelns rättighet
att i rikets ständers utskott hafva dubbelt antal
ledamöter mot hvartdera af de öfriga stånden upphörde,
men adelns främste ledamot inom hvarje utskott skulle
vara dess ordförande, såsom förut iakttagits.
Presteståndet tillökades vid 1823 års riksdag
med sex representanter för universiteten och
vetenskaps-akademien, såsom här ofvan är visadt. De
konservativa åsigterna voro inom detta stånd mera
öfvervägande än i något af de öfriga, och följaktligen
hade ock regeringen der alltid en afgjord öfvervigt,
ehuru under de sista riksdagarna oppositionen äfven
der vunnit ökadt antal anhängare.
Borgareståndet undergick till sin sammansättning
ingen annan förändring, än att, genom den vid 1828—1830
års riksdag beslutade grundlagsändring,
fem representanter för bergsbruken der fingo
inträde. Denna förändring visade sig likväl vara af
rätt mycken vigt, ty i stället att borgareståndet
förut varit det stånd, som villigast gått regeringen
till handa, fick, vid de båda sista riksdagarna,
oppositionen der en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
