- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
303

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana förklaringar gifva. Öfver rikets ständers
förslag till ny lags stiftande eller gammal lags
upphäfvande eller förändring skulle konungen
inhemta så väl högsta domstolens som statsrådets
mening, och likaså, derest konungen funne godt
för rikets ständer någon lagfråga framlägga. Öfver
nådeansökningar skulle alltid högsta domstolen höras,
och då justitie-ärenden i statsrådet föredragas,
skulle, jemte justitiestats-ministern och två
statsråd, tvänne af högsta domstolens ledamöter
dem öfvervara. Justitieråd skulle ej få tillika
innehafva eller utöfva annat embete.

Från 1816 års början blef Vermlands län, som dittills
hört under Göta hofrätt, förlagdt under Svea hofrätts
jurisdiktion, och Göta hofrätt, medelst ökadt antal
ledamöter och betjening, förstärkt från tre divisioner
till fyra.

Den 27 Oktober 1820 inrättades en ny hofrätt öfver
Skåne och Bleking, med en president, två hofrättsråd
och först fyra, sedermera sex assessorer, samt nödig
betjening, hvilken nya öfverrätt den 4 Juli 1821
begynte sina arbeten.

Under åren 1826 och 1827 skedde förändrad reglering
af åtskilliga lagsagor, och från 1823 års början hade
domsagorna i Helsingland blifvit ökade från två till
tre, samt Vesterbottens domsaga delad i tvänne. Vid
slutet af året 1825 ökades domsagornas antal i
Vermland till fem och föreskrifter om hvarderas
jurisdiktion meddelades. År 1838 förordnades, att
Stockholms fyra kämnersrätter skulle, med upphörande
af deras territoriala jurisdiktioner, förenas till en
enda kämnersrätt för hela hufvudstaden, arbetande på
särskilda divisioner, hvilkas antal i Februari 1840
bestämdes till fyra.

Genom en kunglig förordning af den 17 April 1828
öfverflyttades styrelseverkens domsrätt i vissa mål
till de allmänna domstolarna, i öfverensstämmelse med
hvad rikets ständer vid den föregående riksdagen
yttrat i fråga om förbättrad organisation af
styrelseverken, och genom särskilda förordningar
af samma dag förklarades äfven kommerse- och
bergs-kollegiernas domsrätt i vissa tvistebrott- och
utsöknings-mål skola upphöra, för det förra kollegiet
från och med den 1 Augusti och för det senare från
och med den 1 Oktober 1828.

Den 7 Maj 1831 anbefaldes en förändrad organisation
af tulldomstolarna, att vidtaga från och med 1832
års början, och den 9 November 1836 förordnades, i
enlighet med rikets ständers derom gjorda hemställan,
att posträtterna, blandade post- och rådstufvurätters
samt kanslirättens domsrätt, i hvad postväsendet
anginge, skulle från och med denna författnings
kungörande upphöra.

Den 28 Mars 1835 afläts en rundskrifvelse till hof-
och öfverrätter, angående vidmakthållande af »det
urgamla bruket af offentlighet vid underrätterna».

I allmänhet skedde under detta tidskifte få
förändringar med hänseende till lagskipningen,
hufvudsakligen emedan man ville afvakta resultatet
af lagkomiténs långvariga arbete, hvilket emellertid
ännu vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free