Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som dessutom fick för sig stäldt å banken
nyssnämnda kreditiv å en million rdr samt berättigades
att upptaga lån till högst 4 millioner rdr, emot sina
obligationer å högst 50 rdr hvardera, med 5 procents
årlig ränta och sex års förfallotid.
Rörande den utländska skulden meddelades åtskilliga
föreskrifter, men då dessa bland annat innehöllo, att
hvad till liqviderna erfordrades skulle af fullmäktige
i riksgäldskontoret uppköpas i vexlar efter högst
52 sk. kurs för hamb. b:ko, och kursen, när detta
föreskrefs, redan uppgått till 72 sk., innebar
föreskriften i sjelfva verket ett indirekt beslut om
inställande af betalningar å utrikes skulden.
Vid 1812 års riksdag åter fattades ett ganska vigtigt
beslut med hänseende till rikets utländska skuld.
Till statsutskottet afläts den 3 Juni detta år en
kunglig proposition, att — då riket i dess dåvarande
tillstånd och vid en uppdrifven vexelkurs ej kunde
betala riksgäldskontorets genom förfallna räntor
nästan fördubblade utländska gäld, och, äfven om riket
kunde uppfylla sina förbindelser för denna gäld,
det likväl, med aktning för sin egen värdighet,
ej borde åsidosätta ett af andra makters beslut
föranledt reciprokt förfarande, i hvilket afseende
åberopades franska regeringens vägran att godkänna
svenska undersåtars fordringsanspråk i Frankrike,
tillkomna före kriget mellan båda länderna —
rikets ständer måtte besluta: att all betalning af
riksgälden, sådan den vid början af riksdagen befans,
för återstående lån, upptagna i Holland, 4,235,100
rdr holl. kurant, i Brabant, 7,541,000 gulden,
och i Genua, 9,475,122 lire, skall upphöra, till
så väl kapital som derå upplupna räntor; att något
anspråk till erhållande af de förfallna räntorna
samt 2/3 af kapitalet icke någonsin skall af rikets
ständer upptagas eller fråga om godtgörande deraf
kunna hos rikets ständer väckas; men att i afseende
å den återstående tredjedelen af kapitalet, hvilken
skall anses såsom en underpant till svenska statens
indemnisation för lidna förluster, rikets ständer
måtte till kongl. maj:t öfverlemna att erkänna
samma tredjedel eller förklara äfven den alldeles
förfallen; att uppfyllandet af ingångna förbindelser
för ett i Leipzig till den år 1802 verkstälda
realisations befrämjande upptaget lån af 1,350,000
rdr konventionsmynt må ingå i finansplanen och en
viss kurs fastställas, vid hvilken riksgäldskontoret
skulle infria dessa förbindelser; att på samma sätt
som med Leipzigska lånet skulle förfaras i afseende
på riksgäldskontorets skuld i Hamburg, 1,003,662 rdr
hamb. b:ko; att af den annullerade gälden ersättning
skulle meddelas för svenska undersåtars af franska
regeringen annullerade fordringar, med tillsammans
2,995,937 livres 2 s. 4 d.; att likaledes någon fond
måtte afses till godtgörande af bevisliga förluster,
som blifvit svenska undersåtar under loflig handel
och sjöfart tillfogade af makter, med hvilka riket
varit i fredligt förhållande, äfvensom af ännu
outredda anspråk af enahanda beskaffenhet med de
i näst föregående punkt omförmälda, samt att den
besparing i utgift, som genom beslutet om utländska
skulden uppkomme, måtte användas för att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
