Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgå dels såsom anslag och dels såsom lån för
en mängd olika föremål, så att summan af extra
statsregleringen, jemte öfriga å riksgäldskontoret
anvisade belopp, uppgick till 5,253,712: 22. 3.
Till betäckande af dessa utgifter anvisades
riksgäldskontorets behållning vid 1840 års slut,
1840 och 1841 årens allmänna bevillning, jemte
öfverskotten å statsverkets inkomster för åren 1839
och 1840, samt bankens vid 1839 års slut behållna
vinst och kapitalöfverskott utöfver grundfonden,
tillsammans 5,472,746: 2. 8.
I allmänhet visade sig ständerna under hela detta
tidskifte villiga att anslå medel till statsbehofvens
fyllande, och ehuru oppositionen klagade, att
regeringen vid hvarje riksdag ständigt begärde ökade
anslag, synnerligast till försvarsverket, blefvo
dessa anslag dock vanligen af ständerna beviljade,
likasom dessa ofta äfven sjelfmant anslogo betydande
summor till allmännyttiga företag.
För redovisningen af statsverkets inkomster och
utgifter meddelades flera nya föreskrifter. I
berättelsen vid början af 1823 års riksdag gaf kongl.
maj:t tillkänna, att förslag till en rikshufvudbok,
för att lätta öfversigten af statsverkets räkenskaper,
blifvit af statskontoret utarbetadt, samt nya formulär
för specialräkenskaperna vid landtuppbörden och
tullverket af kongl. maj:t faststälda, för att dels
bereda ordning och säkerhet i redogörelsen, dels
uppfatta de i flera hänseenden vigtiga statistiska
upplysningar, som i förening dermed kunde erhållas.
Under samma riksdag meddelades ständerna ett
utarbetadt förslag till förenkling och reduktion
af hemmansräntorna i de län, der de voro i en
mängd persedlar utförda, hvilket förslag rikets
ständer godkände, men ansågo verkställigheten
deraf böra föregås eller åtföljas dels af ett
förändradt stadgande rörande markegångssättningen
i spanmål och öfriga räntepersedlar, dels af de
indelta räntornas indragning till statsverket,
emot det att löneanslagen för så väl militär-
som civil- och skol-staterna utginge i kontant från
statskassan. Härom afläts ock vid 1834 års riksdag
en kunglig proposition, och rikets ständer beslöto
förändrade föreskrifter, angående räntornas utgörande
af hemman och lägenheter efter ett medelpris för de
10 föregående åren, samt angående förändrad metod
för markegångssättningen. Tillika förordnades af
kongl. maj:t en komité för utarbetande af förslag
till ett förbättradt beskattningssystem, så att de
utskylder, som funnos mest tryckande eller ojemnast
fördelade, måtte kunna jemnas, minskas eller mot andra
utbytas. Dessa förslag rörande räntepersedlarnes
förenkling och ett förbättradt beskattningssystem
hade dock ännu vid slutet af Carl Johans regering
icke ledt till någon påföljd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
