- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
333

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med bränvin, hvilket allt infördes i den nya
bränvinsförfattningen af den 6 Augusti 1841.

Att både bränvins-tillverkning och bränvins-konsumtion
under detta tidskifte betydligt tilltagit, synes
bäst af den vid riksdagarna förhöjda beräkningen af
bränvinsbränningsafgiften, hvilken, från att vid
1809 års riksdag vara upptagen till 362,000 rdr,
vid 1840, 1841 årens beräknades till 750,000 rdr och
i verkligheten betydligt öfversteg detta belopp.

För hästafvelns förbättrande vidtogos åtskilliga
åtgärder. Det stuteri, som redan år 1694 blifvit
inrättadt vid Strömsholms kungsgård i Vestmanland,
erhöll år 1825 förändrad organisation. Å Ottenby på
Öland inrättades 1830 ett stuteri, och å Flyinge i
Skåne en hingst-depôt 1836. Dessa stuterier stäldes
under en gemensam stuteri-öfverstyrelse, för hvilken
instruktion utfärdades den 18 Maj 1837 och som fick
sig öfverlåten högsta administrationen af rikets
stuterier, med åliggande att tillse, det alla för
hästafvelns förbättrande vidtagna anstalter på
ändamålsenligaste sätt ordnas, samt föreslå de
åtgärder, som i dessa hänseenden kunde pröfvas
nyttiga.

Äfven åt fårafveln och ullkulturen egnades åtskilliga
omsorger. Redan under fälttåget 1814 sände Carl Johan
från Rhen-trakten till Sverige en fårhjord af ädlare
ras, åtföljd af herdar, kunniga i fårskötsel. Denna
början till fårafvelns förbättrande fullföljdes
sedermera genom införskrifvande af en om fårskötseln
och ullkulturen erfaren person, Hofman Bang, som
fick sig ålagdt att leda schäferi-handteringen,
meddela upplysningar om fårens rätte skötsel, gifva
råd vid nya schäferiers inrättande och om de gamlas
förbättring, från utrikes orter införskaffa passande
stamdjur, bese schäferierna samt om deras tillstånd
afgifva berättelse, jemte förslag om hvad han ansåge
erfoderligt till desammas förbättrande.

Ett stort antal sachsiska, preussiska, engelska
och franska får af ädlare raser blefvo ock införda
och flera stamschäferier för kronans räkning dermed
försedda, äfvensom transportkostnaden för utländska
får, hvilka af enskilda personer blifvit införskrifna,
vid flera tillfällen bestriddes af allmänna medel,
för att uppmuntra införandet af bättre raser. Dessa
sökte man äfven inom landet gifva mera spridning genom
att årligen försälja får från kronans schäferier samt
att derifrån utlemna får, mot förbindelse att vidare
sprida deras ras. Dessutom inrättades en herde-skola,
för att bibringa och sprida en närmare kunskap om
fårskötseln och ullkulturen.

År 1831 inrättades i Norrköping ett ull-kontor,
som erhöll nya stadgar 1835 och hade till ändamål
att bereda tillfälle för inhemska ullproducenter
eller köpare af inhemsk ull att der kunna inlemna
sådan till förvaring, försäljning eller belåning,
mot pant af ullen, eller ock till sortering för dess
försäljning eller för att kunna med större fördel
användas vid dess förbrukning.

Vid 1828—1830 årens riksdag anvisades för belåning
af inhemsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free