- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
365

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kyrkan och presterskapet.


Den neologiska riktningen hade, såsom i föregående
delar är anmärkt, varit sedan Gustaf III:s regering
öfvervägande inom svenska kyrkan. Den utgjorde
ett slags förmedling mellan tron på allt och tron
på intet, mellan den föregående tidens stränga
dogmatism, som uteslöt all förnuftets pröfning och
yrkade endast tro, samt upplysningstidehvarfvets
otro, som uteslöt all tro och erkände ingen annan
sanning, än som med förnuftslut kunde bevisas. Man
sökte inom kyrkan förmedla dessa ytterligheter genom
att inskränka trosdogmerna så mycket som möjligt,
men i stället så mycket mera framhålla den kristna
sedeläran, samt i allmänhet vädja till förnuftet, men
så litet som möjligt till tron. Tidehvarfvet var icke
religiöst, och presterskapet hade att hos de bildade
klasserna bekämpa dels en rationalistisk riktning,
som i religiösa frågor erkände ingen annan ledare än
förnuftet, i följd hvaraf ock ledningen röjde sig
mycket olika, dels en indifferentism, som lemnade
all religion å sido. Äfven presterskapet blef icke
oberördt af tidehvarfvets rationalistiska riktning,
som icke så litet ingick i den neologiska; men ju
mera det hängaf sig åt denna riktning samt sökte
på förnuftets väg inverka på de bildade klasserna
och åtminstone hos dessa motverka den religiösa
liknöjdheten, ju mera skilde de sig från de obildade,
och gynnade läseriets uppkomst och utbredning.

Vid början af det nya århundradet begynte emellertid
ett varmare religiöst sinne efter hand röja sig
äfven hos de bildade klasserna. Religions-föraktet
under den franska revolutionen och de gräsligheter,
som under inverkan deraf blifvit begångna, hade hos
många väckt tanken på följderna af ett sådant förakt,
och jemte den vaknande nationalitets-känslan hos de
under Napoleons välde tryckta folken hade äfven det
religiösa sinnet fått en kraftigare väckelse. Detta
visade sig synnerligast i Tyskland, men då, under
inverkan af Tysklands litteratur, en litterär
strid här uppstod, till hvilken vi återkomme vid
framställningen af de vittra förteelserna under detta
tidskifte, blef denna strid icke utan inflytelse på
det religiösa föreställningssättet hos de bildade
samhällsklasserna i Sverige, emedan de nya litterära
åsigternas förfäktare med framgång ifrade för en
varmare innerligare religiös känsla och öfvertygelse.

Oberoende häraf hade emellertid redan för en förändrad
riktning, synnerligast i predikosättet, med stor
framgång verkat en man, väl förtjent af en närmare
bekantskap.

Samuel Lorenz Ödmann, son till kyrkoherden i
Hjelmseryds församling inom Vexiö stift Gabriel
Ödmann och Catharina Wiesel, en dotter till prosten
Samuel Wiesel i Visslanda, var född juldagen 1750 och
erhöll sin första uppfostran hos sin morfader, hvars
patriarkaliska hem han sedermera mästerligt skildrat
i sina »Hågkomster från hembygden och skolan». Vid
18 års ålder blef han student i Upsala, der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free