Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Reglementet för ecklesiastik-verket i
Lappmarken». Genom detsamma återgick man till
det år 1820 öfvergifna undervisningssystemet, och
fasta skolor, med presterliga lärare, inrättades i
Gällivare, Jockmock, Arjeplog och Lycksele, hvilka
skulle utgöra den lappska religionsundervisningens
centralpunkter. Den undervisning, som förut varit
ombesörjd af missionärer och kateketer, skulle
nu ersättas genom lapp-barns utpensionering
hos svensk eller finsk jordbrukande allmoge,
hvarmed afsågs icke blott bibringande af en bättre
kristendomskunskap, utan äfven att efter hand
förvandla lapparne från ett nomadfolk till ett
jordbrukande, med fasta boplatser. Försöket visade
sig likväl alltför mycket strida mot lapparnes
natur och måste derföre öfvergifvas, hvarefter den
ambulatoriska kateketundervisningen återinfördes i de
lapp-församlingar, som icke hade fasta skolor. För
lapparnes undervisning i kristendomen verkade för
öfrigt äfven det år 1835 i Stockholm inrättade
svenska missions-sällskapet, på hvars bekostnad
sex missionsskolor efter hand blifvit inrättade i
Lappmarken, både för lapp-barns undervisning och för
att bland de äldre lapparne sprida en grundligare
kristendoms-kunskap.
Den missionsverksamhet, som i åtskilliga europeiska
länder uppstått för hedningars omvändelse till
kristendomen, rönte äfven under detta tidskifte ett
lifligare deltagande från Sverige. Dervid utmärkte
sig i synnerhet Peter Fjellstedt, som, född i
Vermland 1802 och prestvigd 1828, följande året
såsom evangelisk predikant inträdde i det engelska
episkopala missionssällskapets tjenst. Sedan han
ett halft år vid missions-institutet i London
studerat österländska språk och derefter någon tid
varit anstäld såsom lärare vid missionsinstitutet
i Basel, öfvertog han år 1830 en lärareplats vid
ett prestseminarium för Tamulerne i Ostindien, der
han vistades i fyra år, men nödgades i följd af det
osunda klimatet återvända till England, hvarifrån han
kort derefter sändes såsom missionär till Turkiet,
med station i Magnesia, i närheten af Smyrna,
inom Mindre Asien, der han genom bibelspridning och
läroböckers utgifvande på turkiska språket verkade
för kristendomens spridande bland turkarne ända till
1840 års slut.
Vid jubelfesten 1793 hade ett förslag till ny
kyrkohandbok varit föremål för presterskapets
öfverläggningar; men det ansågs fordra en omarbetning,
hvilken uppdrogs åt den s. k. ecklesiastik-komitén,
som 1799 framlade ett nytt handboks-förslag, mot
hvilket dock presteståndet under 1800 års riksdag
gjorde sådana anmärkningar, att det tills vidare
blef hvilande. Det upptogs likväl under 1809 års
riksdag åter till pröfning och öfverlemnades till
konungens stadfästelse, hvilken ock följde, hvarefter,
genom kongl. maj:ts påbud den 7 Mars 1811, den nya
kyrkohandboken anbefaldes till bruk vid gudstjänster.
Vid jubelfesten hade äfven frågan om en ny psalmbok
blifvit till ecklesiastik-komiténs handläggning
öfverlemnad. Något resultat af denna handläggning
förspordes dock ej, utan 1811 tillsattes en särskild
psalmboks-komité, som år 1814 framlemnade ett förslag
till förbättrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
