Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läroverkets angelägenheter. Han lades på sin dödssäng,
med förkänsla för hvad som förestod. Jag stod vid
denna dödssäng. Den döendes hänryckta blick skall
jag aldrig förgäta. Men jag hörde honom ock säga,
såsom till sig sjelf: »Jag går — jag går — jag har
föga njutit af lifvet.»
Hade Wallin sjelf njutit föga af lifvet, så hade dock
hans verksamhet beredt så mycket rikare njutningar
åt andra; och inom svenska kyrkan, inom svenska
vitterheten, så väl som inom hvarje enskildt hem,
der ännu sinne finnes för det högsta i lifvet, skall
han alltid blifva oförgätlig [1].
Wallins efterträdare såsom erkebiskop blef Carl
Fredrik af Wingård, yngste sonen till den i föregående
del omtalte biskopen i Göteborg Johan Wingård och
född i Stockholm i September 1781. Redan vid 15 års
ålder afgick han år 1796 med vackra kunskapsbetyg
från Göteborgs gymnasium till Upsala akademi, der
han äfven snart gjorde sig bemärkt för sitt goda
hufvud, sitt säkra omdöme och sin synnerliga flit,
tog vid 22 års ålder magister-graden med utmärkelse
1803, blef redan samma år bibliotekarie vid Göteborgs
gymnasium, der han befordrades till lektor 1805, fick
professors titel 1810 och blef, efter faderns död,
hans efterträdare såsom biskop i Göteborg i Juli 1818,
sedan han erhållit första rummet å förslaget. Han
hade under sin läraretid gjort sig särdeles omtyckt
af sina lärjungar, hvilka han ock omfattade med
den varmaste tillgifvenhet, samt var för dem icke
blott en utmärkt lärare, utan äfven en faderlig vän
och rådgifvare. Såsom biskop bevistade han 1823 års
riksdag, var sedermera presteståndets vice talman vid
1828 och 1834 årens riksdagar samt vann derunder stort
inflytande inom ståndet, der han alltid uppträdde
såsom en af de konservativa åsigternas pålitligaste
förfäktare. Å erkebiskops-förslaget 1837 fick han
ock rummet näst efter Wallin och efterträdde honom
i September 1839. Redan 1837 hade han blifvit en
af de aderton i svenska akademien, var sedan 1803
ledamot af vetenskaps- och vitterhets-samhället i
Göteborg, sedan 1830 hedersledamot af vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademien, samt blef ledamot
af vetenskaps-akademien 1838 och hedersledamot af
Vetenskapssocieteten i Upsala 1839.
Kort efter sin utnämning till erkebiskop fick Wingård
såsom presteståndets talman under 1840 års oroliga
riksdag leda ståndets förhandlingar. Ståndets
ledare var han ock i ordets fulla betydelse,
så väl under denna som de följande riksdagarna,
och knappast har någon riksdagsman under denna tid
utöfvat ett så vidsträckt och långvarigt inflytande
på riksdagsärendena som Wingård. Han uppträdde alltid
såsom en kraftig och orubblig förfäktare af en stark,
men dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
