Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet - Läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Erik Hallström, född 1786, biskop i Visby från
1841 till 1858, då han, på egen begäran, erhöll
afsked från biskops-embetet, död 1861 mera bemärkt
såsom riksdagsman — han deltog i alla riksdagar sedan
1823 — än såsom biskop, ehuru äfven såsom sådan aktad
genom allvar, oveld och sjelfständighet.
Till Frans Michael Franzén, biskop i Hernösand,
Esaias Tegnér, biskop i Vexiö, och Anders Carlsson
af Kullberg, biskop i Kalmar, återkomma vi vid
framställningen af vitterhetsidkarne och till
Carl Adolf Agardh, biskop i Carlstad, vid den af
vetenskapsmännen under detta tidskifte.
Knappast under något annat tidskifte har svenska
kyrkan bland sina styresmän haft så många framstående
män som under detta. Wallin, Franzén och Tegnér
stodo såsom skalder och talare främst inom svenska
vitterheten. Wingård var både såsom kyrkans styresman
och politisk personlighet en af de mest framstående,
Sverige någonsin egt. Agardh vann stort rykte såsom
vetenskapsman. Hedrén, Faxe, Lundblad, Thyselius,
Bruhn, Eberstein m. fl. utmärkte sig såsom nitiske
och verksamme stiftsstyresmän. Wijkman, Nibelius,
Hallström gjorde sig vid riksdagarna kända för
sjelfständiga, frisinnade åsigter, och i allmänhet
fans bland svenska biskoparne under detta tidskifte
ingen, som icke genom föregående verksamhet gjort sig
väl förtjent af den plats bland kyrkans styresmän,
han erhållit, och äfven sedermera visade sig vara
den vuxen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>