Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Läroverken
- Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig hafva gått i författning om ett ändamålsenligt
ordnande af sitt skolverk.
Genom denna författning lades en bestående grund
för folkundervisningen t Sverige. Den förklarades
för en kommunal angelägenhet, både hvad skolans
styrelse och dess underhåll beträffar, och ehuru
medlen till underhållet utgingo efter olika grunder,
såsom personal-skatt, afgift af lärjungarne och
bevillning efter 2:dra artikeln, skedde det dock
alltid inom och till kommunen. I samma riktning har
det ock sedermera fortgått, ehuru ständerna både vid
1840 års och senare riksdagar beviljat folkskolorna
bidrag af statsmedel. I framställningen af nästa
tidskifte skole vi ock finna, att folkundervisningen
då vunnit en ganska betydande utveckling.
Af revisionsberättelserna öfver elementarläroverken
åren 1824, 1832 och 1843 visar sig, att antalet
lärjungar var följande:
| År. | Vid gymnasierna. | I lärdomsskolorna. | I Apologistskolorna. | Summa. |
| 1824 | 673 | 2,923 | 1,256 | 4,852. |
| 1832 | 694 | 2,936 | 1,443 | 5,073. |
| 1843 | 599 | 3,261 | 2,057 | 5,917. |
Häraf synes, att lärjunge-antalet på det hela från
1824 till 1843 ökats med 1,065 och att både 1832
och 1843 största tillökningen i lärjunge-antalet egt
rum inom apologist-skolorna, hvaremot tillökningen
varit mindre betydande inom lärdoms-skolorna,
samt att i gymnasierna lärjunge-antalet minskats
under tiderymden från 1824 till 1843, hvilket synes
antyda en tilltagande håg för industriela yrken,
äfven befordrad genom de i Stockholm och Göteborg
inrättade tekniska högskolor.
Betraktar man undervisningsväsendet i dess helhet,
har det väl knappast under något föregående tidskifte
af lika tidslängd gjort så stora framsteg som under
det nu ifrågavarande, hvilka anmärkningar man än för
öfrigt kan med skäl göra mot vissa af de grunder,
som vid undervisningens ordnande blifvit tillämpade.
Vetenskaperna.
För vetenskaperna var detta tidskifte åter ett
bland de mest lysande Sverige egt. Under detsamma
vunno flere svenske vetenskapsmän stort rykte både
utom och inom fäderneslandet, och den vetenskapliga
litteraturen fick sådan omfattning, att en någorlunda
fullständig uppgift derom skulle upptaga långt
mera utrymme, än vi kunna deråt egna. Vi inskränka
oss derför att omnämna endast de mera framstående
författarne eller företeelserna inom de särskilda
vetenskaperna.
I teologien röjde sig dock under denna tidrymd ingen
synnerlig vetenskaplig verksamhet, ehuru de då utgifna
religiösa skrifterna vittnade om en djupare religiös
anda än de föregående neologiska. Religiösa skrifter,
synnerligast predikningar och psalmer, af högt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/10/0412.html
