- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
408

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1840, 1841, åtskilliga recensioner m. m.
Geijers samlade skrifter utgåfvos i 13 band
åren 1849—1855, hvartill sedermera 1876 kommit ett
supplement-band, innefattande de Gustavianska
papperen. Till Geijer såsom skald och
såsom musiker återkomma vi längre fram i denna del.

Geijer hade 1818 blifvit ledamot af vetenskaps-
och vitterhets-samhället i Göteborg, af
vetenskaps-societeten i Upsala 1820, af
vetenskaps-sällskapet i Trondhjem 1822, af
svenska akademien samt vitterhets-, historie- och
antiqvitets-akademien 1824, af vetenskaps-akademien
1835, och var dessutom medlem af flera utländska
vetenskapliga samfund. Han hade 1819 fått förtroendet
att i fäderneslandets häfder undervisa kronprinsen
Oscar, företog under sommaren 1825 en resa till
Köpenhamn och en stor del af Tyskland, hvars intryck
han skildrat i sina »Minnen», var riksdagsman i
presteståndet 1828—1830 och 1840,
1841, var 1834 uppförd å förslaget till
biskop i Carlstad och af konungen erbjuden
att dertill utnämnas, men undanbad sig detta embete,
företog i Maj 1846 en ny utrikes resa
till Tyskland, Belgien och Danmark, för att
söka återställa sin rubbade helsa, samt flyttade
i Oktober samma år från Upsala till hufvudstaden,
då den studerande ungdomen tog ett rörande afsked af
sin så högt älskade lärare.

På sin sista födelsedag, den 12 Januari 1847,
skref han till en vän: »Ser jag tillbaka på min
lefnad, så kan jag ej annat än innerligt tacka
Gud för allt det goda han beskärt mig. Det är ett
inre sammanhang i mina öden, som alltmera för mig
klarnar och i hvilket det är mig tillåtet att vörda
den faderliga försynen. Med mina öden menar jag
mina inre öden. Det ligger en grundtanke i min hela
lefnad, som allt tydligare träder fram och som ej
är mitt verk, ty den har ledt mig och fört mig allt
intill denna dag. Skulle jag gifva den ett namn,
så är den ingen annan än den så mycket omtvistade
personlighets-principen, hvars profet jag nästan
mot min vilja blifvit. Jag menar dermed att jag från
mig afhållit och afskuddat allt, som kunnat hindra
och hämma utvecklingen af mitt innersta väsende. Det
har mest skett utan mitt eget medverkande. Men detta
har nu kommit öfver mig, och det blifver mig klart,
att hvad jag i litterärt, politiskt och religiöst
har fäktat för egentligen är denna min innersta
personlighet och dess rätt, i den bästa mening. Du
vet, att jag ofta sagt, det jag ännu ej känt slutet
på mig. Jag tror mig nu ha hunnit dit och tänker på
min bana som på en slutad mission, i hvilken jag med
förbundna ögon blifvit ledd af en vänlig genius».

Detta bref var den sista skriften af Geijers
hand. Kort efter det var skrifvet fick han ett anfall
af svindel, höll sig dock uppe så länge som möjligt,
sysselsatte sig med att rita och drömde under nätterna
om symfonier, som för honom spelades; men slutligen
måste han dock intaga sjuksängen och den 23 April
1847 slutades hans lefnad.

Geijer var till längden medelstor, jemnfyllig,
högbröstad och med starka lemmar, håret mörkbrunt,
något bugtigt, ansigtet välbildadt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free