Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 Carl
XIV Johan.
slutade studier vid Upsala akademi, 1791
ingått i kungliga kansliet och der blifvit
protokollssekreterare 1796, men förklarats förlustig
denna befattning, sedan han, såsom i föregående
del är omtaladt, vid 1800 års riksdag afsagt sig
adelskapet. Han ändrade då sitt ärfda namn till Järta
och tog sedermera, såsom äfven är förut berättadt,
en ganska verksam del i 1809 års statshvälfning,
var sekreterare i konstitutionsutskottet vid 1809
års riksdag och den egentlige författaren till den
då antagna regeringsformen, äfvensom han, biträdd
af utskottets vice sekreterare J. D. Valerius,
under en natt uppsatte det berömda betänkande,
som åtföljde utskottets förslag till denna
grundlag. I Juni 1809 blef han statssekreterare
i handels- och finansexpeditionen, från hvilket
embete han begärde och erhöll afsked i Mars 1811,
blef landshöfding i Falun 1812, förestod åter det
frånträdda statssekreterareembetet under en del af
året 1815, men återtog derefter utöfningen af sitt
lands-höfdingeembete, från hvilket han på egen begäran
entledigades i Mars 1822, hvarefter han flyttade till
Upsala, blef i Juli 1837 chef för riksarkivet och
utöfvade denna befattning till slutet af året 1844
samt afled i April 1847. Sedan 1819 var han ledamot af
svenska akademien, sedan 1828 af vetenskapsakademien
och var dessutom invald i ett stort antal både in-
och utländska lärda och vittra samfund. Han erkändes
ock allmänt såsom en af Sveriges yppersta stilister,
och sjelfve Leopold förklarade honom för »ordföranden
i svenska prosan». Hans afhandlingar i politiska,
statsekonomiska och historiska ämnen röja snille,
skarpsinnighet och grundliga studier; men från att
i sin ungdom vara en varm förfäktare af liberala
politiska åsigter blef han på äldre dagar alltmera
konservativ och framstälde nu de konservativa
åsigterna med samma öfverlägsna förmåga som förut de
liberala.
I svensk statistik utkommo arbeten af Per
Adolf Granberg och Carl Gustaf af Forsell,
född 1783, arfprinsen Oscars lärare i matematik,
fortifikation och topografi 1811. Vigtiga bidrag
till Sveriges statistik lemnades ock nu genom
justitiestatsministerns årliga embets-berättelser,
landshofdingarnes femårsberättelser, bergskollegiets
årliga berättelser rörande Bergshandteringen, samt
kommersekollegiets om rikets handel och sjöfart,
fabriker och handtverkerier.
I geografi och topografi utgåfvos åtskilliga arbeten
af Wilhelm Fredrik Palmblad, hvarjemte geografiska
läroböcker utgifvits af flera särskilda författare,
äfvensom ett stort antal beskrifningar om särskilda
delar af Sverige.
Resebeskrifningar hafva utgifvits af friherre Axel
Leonhard Klinckowström, född 1775, kommendörkapten
1824, död 1837 \Johan Wilhelm Zetterstedt; Anton
Gustaf Carlsund, född 1796, premierlöjtnant
vid flottans konstruktionskår, död 1834; Jakob
Berggren, född 1790, legationspredikant vid svenska
beskickningen i Konstantinopel 1818, kyrkoherde i
Skällviks församling i Östergötland 1828, död 1868;
Carl August Gosselman, född 1800, premierlöjtnant vicj
flottan 1829, afsänd till Sydamerika att i politiskt
och kommersielt hänseende inhemta när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
