Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hedersledamot af collegium medicura samma år, död
1818, författare till ett stort antal vetenskapliga
arbeten, genom hvilka han gjorde sig vida berömd
och blef kallad till ledamot af en mängd utländska
vetenskapliga samfund; Johan Wilhelm Dalman,
född 1787, anstäld hos vetenskapsakademien såsom
bibliotekarie och zoologisk intendent 1818, professor
1823, död 1828, berömd såsom entomolog; Peter Fredrik
Wahlberg, professor i naturalhistorien 1828-1848,
född i Göteborg 1800, ledamot af vetenskapsakademien
1830, dess sekreterare 1848-1866, ledamot af
landtbruksakademien 1831 och föredragande derstädes i
frågor rörande skogs- och trädgårdshandteringen, en
bland stiftarne af svenska trädgårdsföreningen 1832
och af sällskapet för nyttiga kunskapers spridande,
en af vetenskapsakademiens fullmäktige i presteståndet
under riksdagarne 1844, 1848 och 1851, död 1877;
Carl Gustaf Mosander, professor i kemi och farmaci
efter Berzelius 1832-1858, född i Kalmar 1797,
ledamot af vetenskapsakademien 1833, intendent vid
riksmusei mineralogiska samling 1845, död 1858;
vid vetenskapsakademien: Nils Haquin Selander,
professor i astronomi 1837-1870, född 1804, filos.
magister med första hedersrummet 1827, ledamot af
vetenskapsakademien 1833, dess fullmäktig under
alla riksdagar åren 1844-1863 och sedermera under
de följande riksdagarne ända till sin död vald
af Vesternorrlands län till ledamot af första
kammaren, tillika professor vid topografiska kåren
1850, bankofullmäktig 1854-1870, död 1870; Johan
Emanuel Wikström, född 1789, botanisk intendent vid
riksmuseum 1818-1856, ledamot af vetenskaps- och
landtbruksakademierna samt af flera utländska
vetenskapliga samfund, död 1856; Bengt Fredrik Fries,
intendent vid riksmuseum 1831-1839, född 1799, död
1839; Carl Jakob Sundevall, intendent vid riksmuseum
1839-1871, född 1801, efter flerårigt vistande i
Ostindien medicine licentiat i Lund 1829, der han
1830 till 1831 förestod professuren i naturalhistoria
och 1836 den i zoologi, samt deltog i den franska
vetenskapliga expeditionen till Spetsbergen 1838,
ledamot af vetenskaps- och landtbruksakademierna
samt flera andra vetenskapliga samfund, död 1875.
Mest berömd bland dessa, så väl som bland alla
svenska vetenskapsmän sedan Linné, är Jöns Jakob Berzelius,
»den nyare kemiens fader». Han föddes
i Väfversunda kyrkoby vid foten af Omberget i
Östergötland den 20 Augusti 1779. Fadern, Samuel
Berzelius, kollega i Linköpings skola, dog kort
efter denne sons födelse och modern gifte om sig med
kyrkoherden vid Hedvigs församling i Norrköping Anders
Ekmarck, i hvars hus sonen uppfostrades tillsammans
med styffaderns söner i ett föregående äktenskap. Vid
14 års ålder intogs han i Linköpings gymnasium,
der han mest sysselsatte sig med att i trakten kring
staden uppsöka och samla sällsynta naturalster, skjuta
och uppstoppa foglar m. m., hvaraf följden blef,
att han med icke särdeles fördelaktigt gymnasiebetyg
sändes till Upsala, der han blef student 1796 och
genast med synnerlig ifver egnade sig åt studier i
medicin och kemi; men redan följande vår måste dessa
studier afbrytas, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
