- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
433

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna - Vitterheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vitterheten.
433

intresse de litterära frågorna och särskildt den
då pågående lifliga striden inom vår vitterhet;
men sedermera blef politiken alltmera öfvervägande,
och det var på denna väg, som tidningarnas inflytande
mer och mer tillväxte och gjorde sig gällande.

Vitterheten.

Af de stora skalderna från Gustaf IILs tid lefde,
vid början af nu ifrågavarande tidskifte, ännu
Oxenstjerna och Leopold, den förre dock blott
såsom ett minne. Leopold åter stod nu på höjden
af sitt litterära anseende och betraktades allmänt
såsom den svenska vitterhetens konung. Han hade med
stor belåtenhet sett det förut rådande trycktvånget
upphöra genom 1809 års statshvälfning, och flere bland
hufvudpersonerna dervid stodo till honom i ett närmare
vänskapsförhållande. Redan före riksdagens början hade
han blifvit förordnad till ledamot i en komité, som
skulle uppgöra förslag till en ny tryckfrihetslag,
och den med skäl berömda, ännu i gällande
tryckfrihetsförfattning förekommande definitionen på
tryckfrihet är af Leopold författad. I September samma
år blef han adlad, blef kommendör af nordsjerne-orden
1815, fick titel af statssekreterare 1818, och då
han fyllde sitt sjuttionde är, förenade sig några af
hans vänner och beundrare att låta Öfver honom slå
en minnespenning, som till honom öfverlemnades den
2 April 1826. Redan 1803 hade han blifvit ledamot
af vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien
och hade dessutom blifvit invald i flera utländska
litterära samfund. Denna del af sin lefnad egnade han
hufvudsakligen dels åt granskning af sina arbeten,
hvaraf en ny upplaga under hans egen tillsyn
började utgifvas, dels åt filosofiska studier, med
afseende på de i Tyskland uppstälda nya filosofiska
systemen. Sina åsigter härom har han meddelat i
»Stycken om Kantska filosofien», och »Stycken om
Schellingska filosofien», samt sin egen filosofiska
uppfattning i »Stycken ur doktor Godmans portfölj»,
alla tre uppsatserna införda i 4:de delen af »Carl
Gustaf af Leopolds Samlade skrifter», 1831. På
äldre dagar träffades han af det svåra missödet,
att hans syn mer och mer försvagades och slutligen,
1822, blef han blind. Med undergifven ståndaktighet
bar han dock detta missöde och fortsatte, ehuru med
främmande hjelp, sina litterära sysselsättningar,
granskade sina gamla och författade nya arbeten,
följde med liflig uppmärksamhet så väl de vittra
som de vetenskapliga tilldragelserna och mottog med
faderlig välvilja de yngre litteratörer, hvilka,
likasom de äldre, gerna samlades hos den vördade
garnle, och alltid funno mycket att af honom lära. Han
afled den 9 November 1829, då svenska akademien, hvars
prydnad han så länge varit, beslöt efter honom anlägga
sorg och reste honom en minnesvård å Clara kyrkogård.

Leopold, hvars personlighet ännu lefver i
några äldres minnen,

Sforéäck 9. gäckström. Ber, nr SP. Hist, X,
28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free