Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 Carl
XIV Johan.
rika hustru, i hvilkas hus han äfven lärde känna
Franzén. Han införde ock i Stockholms-Posten
åtskilliga recensioner och började der den
publicistiska verksamhet, som sedermera upptog större
delen af hans lefnad. I anledning af ryssarnes
barbariska framfart i Wasa och trakten deromkring
under sommaren 1808 skref Wallmark en liten novell,
kallad »Amalia eller de finska flyktingarne», som
vann stort bifall och snart upplefde nya upplagor,
samt både för innehållet och den meniskovän-liga
afsigten med dess utgifvande - försäljningsbeloppet
var nemligen anvisadt till understöd åt behöfvande
finska flyktingar - tillvann författaren varma loford
af Leopold och Wallin samt en berömmande recension
och äfven en sonnet af Hammarsköld l För en »Sång
till finska arméns ära» vann Wallmark i Juli 1809
ett särskildt af svenska akademien utsatt pris,
med samma heder som dess stora, och hade redan från
flera håll blifvit uppmanad att träda i spetsen för en
litterär tidning, hvilket ock skedde, då i Maj 1809
tillåtelse-bref för honom utfärdades att utgifva sin
ofvannämnda »Journal för litteraturen och teatern»,
som först utkom tre gånger i veckan, men snart fick
så talrika läsare, att den från början af året 1810
kunde blifva ett dagblad, med en publicitet, täflande
med Post- och Inrikes-tidningars, som den tiden hade
största antalet läsare bland alla svenska tidningar.
Den nya tidningen, som, enligt hvad dess benämning ock
tillkännagaf, skulle hufvudsakligen befatta sig med
litteraturen, upptog dock äfven insända politiska
artiklar, och för en sådan, som tillrättavisade
en braskande artikel i Grewesmöhlen tidning Nya
Skandinaven och de storverk den kort förut till
Tyskland afreste kronprinsen under det förestående
fälttåget skulle uträtta och der äfven Norges
förening med Sverige förespeglades, blef Journalen
i Maj 1813 indragen enligt yrkande af kronprinsen,
som med stort misshag sett artikeln i Journalen och
trodde den författad af någon Napoleons beundrare, som
ogillade den politik kronprinsen omfattat. I stället
för den indragna tidningen utgaf Wallmark »Allmänna
Journalen», som fortsattes till Augusti 1824,
till honom, helsa honom från mig och säg honom,
att han från och med detta års början har att
af min handkassa uppbära denna lön i pension,
så länge han lefver, och att jag önskar göra hans
bekantskap>. Wallmark anmärkte, att gubben ej klädde
sig efter tidens sätt och att hans uppträdande i
sin vanliga drägt möjligen kunde betraktas såsom
icke rätt passande; men prinsen inföll genast: »Det
är med personen, ej med hans drägt, jag vill göra
bekantskap. Säg honom, att han skall komma i sina
vanliga kläder*. Med detta budskap skyndade Wallmark
till Gjörwell, som blef på det gladaste Öfverraskad
och infann sig hos prinsen, såsom han blifvit
tillsagd, i sin vanliga drägt - en vid öfverrock,
öfver hvars krage skjortkragen var nedviken,
kortbyxor och kängor. Prinsen som genast frapperades
af gubbens vackra, vördnadsbjudande utseende och
egendomliga uppträdande i öfrigt, gick emot honom,
tog honom i handen, och ledde honom till en divan,
der han förmådde honom att sätta sig, satte sig
sjelf vid hans sida och hade med honom ett samtal,
som varade öfver en timme och hvarunder Gjörwell
till sin förvåning märkte, att prinsen var långt mera
hemma i Sveriges historia, än han kunnat föreställa
sig. Efter samtalets slut var ock gubben utom sig af
förtjusning och utropade: »En sådan prins! Det är mer
än Gustaf III» - det högsta ideal för kunglighet han
dittills tänkt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
