Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bitterheten.
4$7
ledsen vid sitt idealiserade bondelif, i synnerhet
som ekonomiska bryderier äfven tillstötte, och
1826 flyttade han tillbaka till Stockholm, der han
till en början fick under många bekymmer försörja
sig med korrekturläsning och notskrifning, till
dess han genom general Lefréns och kanslirådet
von HartmansdorrTs förord förordnades till
vikarierande lektor vid krigs-akademien 1827,
blef lärare vid nya elementarskolan i Stockholm
1828 och rektor derstädes 1829. Han sökte sedermera
1838 en professors-befattning i Lund, men blef vid
tillsättandet förbigången, hvarefter han i Oktober
1839 ingick såsom medarbetare i Aftonbladet, tog 1841
afsked af sin rektors^jenst och blef 1846 utnämnd
till regements-pastor vid lifbevärings-regementet.
Under tiden hade han uppträdt såsom författare i
flera olika riktningar. Jemte Hammarsköld utgaf han
1821 tidskriften »Hermes, samling af handlingar». I
Dahlgrens »Opoetisk kalender för poetiskt folk»
införde han några fantasi-stycken, »Guldfogel i
paradis», »Poesiens legend» och »Rosaura, saga om
behagens vingar», i en helt ny diktart. S.edan han
tillträdt sin rektors-befattning, utgaf han Allmän
språklära, 1829, Svensk rättstafnings-lära, samma
år, hvilken sedermera erhållit flera upplagor,
en Anvisning till linear-teckning, 1830, Svensk
språklära, 1831, Räknekonst för begynnare, 1832,
Lärobok i geometrien, 1833, Grekisk språklära,
1837, Praktisk lärobok i franska språket, 1838,
Menniskoslägtets saga, 6 häften, 1839-1841, Om svenska
upp-fostrings-väsendet, 1840, Ordbok öfver svenska
språket, 2 delar, 1842, 1844. Tillika hade Almqvist
börjat utgifvandet af en samling »fria fantasier»,
kallade »Törnrosens bok», hvaraf under :ären 1832-1851
utkommo 14 delar. Härefter följde en ny Törnrosens
bok i imperial-oktav-upplaga, 3 delar, 1839-1850. Här
reproducerades den 1839 utgifna novellen »Det går an,
tafla ur lifvet», i hvilken äktenskapets helgd angreps
och som framkallade en hel litteratur af skrifter till
vederläggning af der framkastade åsigter. Dessutom
hade Almqvist utgifvit »Amorina eller historien
om de fyra», roman i 2 delar, en omarbetning af
ett ungdorns-arbete, hvars tryckning begynt 1821,
men då blifvit instäld, bidragit till de 1839,
1840 utgifna Folkskrifterna med Arbetets ära, Gustaf
Wasa i Dalarne, Grimstahamns nybygge, Ryska minnet i
Norrköping och Ladugårds-arrendet, utgifvit romanerna
Gabriele Mimanso, 3 delar 1840, Amalia Hillner,
2 delar, 1840, Tre fruar i Småland, 3 delar, 1842,
1843, Smaragdhruden 1845, ocn Her-rarne på Ekolsund,
3 delar, 1847, samt i >C. J. L. Almqvist. Monografi»,
1844, meddelat allmänheten sina religions-filosofiska
och politiska åsigter, äfvensom han tillika utgifvit
»Fria fantasier för piano-forte» i ii häften samt
i tidningarna Aftonbladet, Aftonposten, Dagligt
Allehanda och Jönköpings-bladet skrifvit en stor
mängd så litterära som politiska uppsatser.
Almqvist var sålunda en af våra mest produktive
författare och / hade dels genom sina läroböcker,
dels genom flera bland de i Törnrosens bok införda
stycken vunnit stort författare-rykte, hvilket dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
