Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 Carl XIV
Johan.
var hans skriftställen för honom snarare en lek
än ett arbete, hvarför han i allmänhet var föga
böjd. Hans skrifter bära ock prägeln-af mycken
lätthet i framställningen, men också af icke så
liten vårdslöshet. Hans personlighet skildras såsom
godsint, fryntlig, fördragsam, vänlig, nästan ur
stånd att Vredgas, fullkomligt obekant med flärd,
skryt, svek och osanning, benägen att hjelpa hvar han
kunde, aldrig fordrande någon återtjenst, glömsk af
oförrätter och otacksamhet, i umgänget treflig och
behaglig.
Cederborghs skrifter framkallade flera
efterbildningar, hvaribland Per Adam Wallmark*
»Fuselbrenners resa till Stockholm» och »Resa
till Stockholm år 1913 af Fuselbrenner den yngre»,
båda utgifna 1813, bast lyckades, hvaremot de af
Carl Gustaf Valberg (född 1788, död 1822) utgifna
romantiska berättelserna »Uggelviksbalen», 4 delar,
1814,
1815, »En mamsell i Stockholm», 1816, »Herdinnan
vid Hagalund»,
1816, m. fl., både genom innehåll och
framställningssätt gjorde författaren föga heder.
Derefter gjorde sig Wilhelm Fredrik Palmblad
fördelaktigt känd* såsom roman- och novell-författare
genom gina här ofvan omnämnda arbeten i denna
väg. Äfven Carl Jonas Ludvig Almqvist och Carl von
Zeipel uppträdde såsom romanförfattare i de arbeten
vi redan anfört. "’."..
Giistaf Wilhelm GumaUus, äfven i det föregående
omnämnd, utgaf 1828 den första svenska historiska
roman Thord Bonde, och Gttstaf Henrik Mellin, till
hvilken vi i nästa del återkomma, gjorde sig berömd
genom sina historiska noveller, Blomman på Kinnekulle,
1829, Sivard Kruses bröllop, 1830, Anna Reibnitz eller
sångarflickan från Warschau, 1831, Gustaf Brahe, 1832,
Flickorna i Askersund, 1832, Öjungfrun, 1832, Helena
Vrede, 1834, romanen Johannes Fjällman, 2 delar,
1831, 1835, m. fl.
Såsom romanförfattare uppträdde äfven grefve Per
Georg Sparre, född 1790 och son till ryttmästaren
grefve Erik Sparre, fänrik vid Skaraborgs regemente
1807, deltagande i expeditionen ^ till ryssarnes
fördrifvande från Gotland 1808, och i vinterfälttåget
å Åland samma år, samt sedermera i fälttågen 1813
och 1814, kapten i generalstaben 1816, öfverste och
sekundchef för sjöartilleriregementet i Carlskrona
1832, död 1871. Hans historiska romaner Thora eller
Grimsholms saga, 1829, Den siste friseglaren, 3 delar,
1832, Adolf Findling, 3 delar, 1835, Standaret, 1847,
och Sjokadetten, 1850, utmärka sig genom trohet i
lokal- och tidsteckning samt liflighet i berättelsen,
om de ock ej röja någon djupare poetisk uppfattning.
Mest framstående inom vår romanlitteratur voro
emellertid tre författarinnor, Fredrika Bremer,
friherrinnan Sofia Margareta von Knorring, född
Zelow, och fru Emilia Flygare, sedan 1814 fru
Carlén, till hvilka vi återkomma i nästa del,
då TI äfven få tijlfalle att omnämna de roman-
och novell-författare, som uppträdde möt slutet af
nu ifrågavarande tidskifte, och under det följande
fortsatte sin författareverksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
