- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
493

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten - De sköna konsterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De sköna konsterna.
493

såsom Ridderstad, Kullberg, Blanche, von Braun,
Kjellman-Göransson, m. fl. l).

I allmänhet var tidskiftet 1809-1843 en vår
vitterhets gyllene tid, rikare än något föregående
på stora snillen i olika riktningar. Det begynte
med häftiga litterära strider, som åt denna
vitterhet gåfvo nytt intresse, hvilket under det
föregående tidskiftet tycktes vara i aftagande,
och ur denna strid utgick en rikare, mera sant
fosterländsk litteratur än vi förut egt. Det litterära
synfältet hade betydligt vidgats. Det var icke längre
begränsadt inom den franska, romerska och en del af
den engelska litteraturen, utan omfattade nu äfven
den tyska, grekiska och italienska, och tillika hade
uppmärksamheten blifvit fästad å våra egna fornsånger
och folkvisor, likasom intresset för det fosterländska
i allmänhet blifvit väckt och lifvadt. En djupare,
mera sant kristlig anda hade framträdt i psalmsången
och de andliga föredragen, vår dramatik och vår
romanlitteratur hade fått en betydande utveckling,
och framför allt hade episka och lyriska mästerverk
tillkommit, som utgöra vår litteraturs skönaste
prydnader och genom hvilket detta tidskifte blifvit
det mest Ivsande i våra vittra häfder.

De sköna konsterna.

Den under detta tidskifte pågående striden inom
svenska vitterheten var icke utan inverkan äfven på
konstens utbildning i Sverige. Vid tidskiftets början
var den klassiska riktningen lika öfvervägande inom
konsten som inom vitterheten, och så väl den nya som
den götiska skolan yrkade reformer både inom den förra
och inom den senare. Den nya skolan fordrade en mera
naturlig och känslofull uppfattning både af konsten
och vitterheten, och den götiska framhöll det äkta
nordiska såsom den friska och sannskyldiga kärnan i
både vår konst och vår vitterhet.

Under det föregående tidskiftet hade konsten börjat
mer och mer stelna i ett visst manér, hvartill de
tongifvande inom målare- och bildhuggareakademien
eller akademien för de fria konsterna, såsom densamma
sedan 1810 kallades, icke så litet bidragit. I
opposition häremot bildades 1814 af några yngre
konstnärer, såsom skulptören Fogelberg, målarne
. Sandberg och John von Breda samt några andra,
»Sällskapet för konststudium», hvilket, understödt af
åtskilliga konstvänner, sökte verka . för en djupare
och mångsidigare uppfattning af konsten

1) Jfr Hammarsköld, Svenska vitterheten, och
P. A. Sondén, Bibliografisk öfversigt öfver svenska
vitterheten, 1810-1832, s. 481-619; A. Fryxell, Bidrag
till Sveriges litteraturhistoria, 9 häften, 1860-1862;
B. E. Malmström, Grunddragen af svenska vitterhetens
historia, 1868, IV: 220-471,. V: i-455; Rttd. Hjärne,
Götiska förbundet och dess hufvudmän, 1878; Ljunggren,
Svenska vitterhetens häfder, 1879, III: 250-320;
F.^A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms teatrar,
1866, s, 89-406; G. E. Klemming, Sveriges dramatiska
litteratur, 1863 - 1879, s. 190-301, m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free