Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 Carl
XIV Johan.
sjöngos en tid öfver hela landet och voro synnerligen
populära, ehuru man i dem saknar den kraft, ämnet
angifver. Hans musik till Tegnérs »Fly tffogjarne»
är äfven en komposition af högt värde, och hans opera
Lilln slafvinnan gafs under åren 1824-1838 med icke
ringa bifall 34 gånger. Crusell har äfven för svenska
scenen öfversatt och bearbetat en mängd operor, såsom
Figaros bröllop, Barberaren i Sevilla, Hvita Frun,
Fra Diavolo, Den Stumma, Alphyddan, m. fl., och året
före hans död tilldelade honom svenska-akademien
sin stora guldmedalj såsom ett erkännande af hans
förtjenster både som tonsättare och öfversättare.
Redan innan Crusell satt musik till några bland
Tegnérs sånger, hade den andre store skalden
inom götiska förbundet, Erik Gustaf Geijer, sjelf
öfverflyttat sin Vikingen och Kolargossen i toner
lika hänförande som sjelfva dikterna. För Geijer
var musiken egentligen endast en lek, en hvila
från ansträngande tanke-arbete. De flesta af hans
kompositioner hade tillfälliga anledningar. För en
pianospelerska i hans umgängeskrets komponerade han
piano-musik, för student-sången sång-qvartetter, för
några goda qvartett-spelare på sträng-instrumenter,
rned hvilka han kommit i beröring, viol-qvartetter, o,
s. v. Vanligen framträdde ock i hans sånger ord och
musik samtidigt, af någon tillfällig anledning. Så,
när han beslutat sig för sitt så mycket omtalta
»affall», tillkom den härliga sången
»Ensam i bräcklig farkost vågar Seglaren sig på det
vida haf».
Så äfven den täcka visan »Min politik» och den
betydelsefulla sången »Höstsädet». Ett långt och
talträngdt plenum i presteståndet framkallade visan
»Tal och tystnad», andra tillfälligheter de älskliga
sångerna »Första aftonen i det nya hemmet», »Resedan»,
»Tjusande bild», »Stundom äfven vaken drömmer jag»,
m. fl.
Om Geijers musik i allmänhet yttrar en fullt
kompetent domare, sjelf hans medtäflare i sångkonst,
Adolf Lindblad: »Geijers sånger likna ej visorna
hvarken i hedniska, katolska eller Bellmanska
tiden; höra ej en gång till samma slag som de,
hvaraf Valerius och Åhlström bildade sitt tidehvarf;
umbära således lika mycket folkvisans romantik som
Bellmans poetiska jovialitet och Ahlström-Valerii
prosaiska treflighet. De passa ej i skogen, ej vid
bålen, ej vid bordet, till och med ej i salongen eller
koncert-salen. De älska ett mera förtroligt umgänge,
en innerligare bekantskap, då de ej allenast skänka
nöje, men äfven uppbyggelse. Det är i dessa sånger
Geijer är skald mer än någon i Sverige, och det är-
musiken, som danat honom dertill. De äldre sångarna,
Vikingen, Kolargossen., m. fl. - dessa få verser,
dessa enkla toner, likväl med kraft att omstämma ett
helt folk! - Hvad kan sägas om dem? Hvem älskar att
se sin ungdoms skönaste, skäraste minnen öfversatta
på prosa? Ty prosaisk skulle äfven den lyckligaste
utläggning af dem blifva, jemförd med dessa djupt i
vårt hjerta slumrande toner, dessa minnen, helsande
oss med den sjunkande qvällsolens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
