- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
506

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

506 Carl
XIV Johan.

fick 1878 fira sitt guldbröllop och der han afled
den 23 Augusti samma år.

Lindblad var, likasom Geijer, en af våra snillrikaste
och tillika mest fosterländska tonskalder. »I hans
Sånger och Visor», heter det i en minnesteckning1),
»finner man ett Sverige för sig, ett glänsande
panorama, der, för att bruka Geijers ord, »skogen
talar, bäcken talar», der allt i naturens skönhet
fått en röst för att tolka sitt innersta väsen. Nya
tider alstra nya diktningsformer, och detta är,
såsom nödvändigt, icke att beklaga, men genom
Lindblad och med honom befryndade tonskalder har
emellertid everldligt skänkts oss en riktning att,
följa och vörda, en rikedom att älska och vårda,
och som gjort oss i den mån sjelfständiga, att vi
af de större musikaliska kulturfolken väl hafva att
inhemta råd och upplysning, men icke behöfva tåla
invasion eller förtryck.»

En annan tonsättare, som likaledes under denna
tiderymd genom flera älskliga melodier vann ett stort
och välförtjent rykte, var Johan Erik Nordblom,
född i Upsala 1788, der han 1808-1814 studerade
musik under Hseffners ledning, blef musikdirektör
vid Gefle gymnasium 1814-1821, hvarefter han
flyttade till Stockholm och antogs 1824 till lärare i
sångklassen vid musikaliska akademien, samt blef 1833
Haeffners efterträdare såsom musikdirektör vid Upsala
universitet. År 1846 öppnade han ett sånginstitut i
Stockholm, men afled redan två år derefter i December
1848. Han har komponerat en mängd större och mindre
sångstycken, bland hvilka Vaggvisan, till ord af
Franzén, Violen, Sången, med ord af Grafström,
»Ungmön i lunden» ur Atterboms Lycksalighetens ö,
Till min lyra, af Euphrosyne, »Vore jag ett ax»,
Vårsång, m. fl., varit ganska populära och genom sina
osökt vackra melodier alltid skola ega högt värde,
äfvensom han utgifvit flera stycken för stor orkester,
en flöjt-koncert, en fagott-koncert m. m. samt genom
sin »Sångskola eller Lärobok i sång för lägre och
högre undervisningsverk», 1836 -1840, inlagt stora
förtjenster om sångkonsten, synnerligast vid våra
läroverk.

Andre framstående tonsättare under detta tidskifte
voro: Johan Fredrik Berwald, (född 1787, död
1861), som redan vid sex års ålder uppträdde såsom
violspelare på en koncert, i sitt tionde år gaf sjelf
en koncert, hvarvid en af honom komponerad ouverture
för full orkester uppfördes, blef derefter förste
violinist vid kejserliga teatern i Petersburg, så,
efter återkomsten till Sverige 1813, altviolinist
vid hofkapellet, och slutligen 1823 kapellmästare -
särskild berömd såsom en af Sveriges skickligaste
qvartettspelare och för sin ledning af kapellet,
äfven känd genom flera kornpositioner, såsom en
Ouverture för orkester, ’ 1707, som af musikaliska
akademien belönades med en särskild guldmedalj,
körerna till sorgespelet Oden i Svithiod, 1826,
musiken till skådespelet Birger Jarl eller Stockholms
grundläggning, 1835, och till

J) I Post- och Inrikes-Tidningar N:o 196 för 1878,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free