- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
511

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Embetsmännen*
511

Essen i September 1810 fprordnades att förestå
riksmarskalks-embetet och i slutet af denna
månad sändes till Helsingborg att mottaga den nye
tronföljaren, hvilken han från denna tid egnade
den varmaste tillgifvenhet, som ock af Carl Johan
besvarades.

Sedan Sverige blifvit 1810 af Napoleon tvingadt att
förklara England krig, fick Essen befälet öfver den
sammandragna kustarmén, blef i8.ii fältmarskalk,
1812 befälhafvare öfver de i Småland, Halland och
Bleking sammandragna trupperna samt 1813 öfver den
mot Norge sammandragna observations-hären. Sedan detta
rike i freden i Kiel blifvit af Danmark afträdt till
Sverige, förordnades Essen till generalguvernör i
Norge, var under norska fälttåget 1814 närmast under
Carl Johan de svenska truppernas öfverbefälhafvare
samt blef efter båda rikenas förening den förste
svenske riksståthållare i Norge. Han hade alltid
yrkat en närmare förening mellan båda rikena, än den
som nu tillvägabragtes, och motsatte sig kraftigt
alla anspråk från norrmännens sida, hvilka han fann
öfverdrifna, och de voro icke få; rnen genom sin i
hög grad aktningsbjudande personlighet, sitt lugna,
jemna, fasta sätt, den stränga rättvisa, han alltid
iakttog, vann han norrmännens *både aktning och
tillgifvenhet. Länge stannade han ,dock ej på denna
plats, der han ständigt. måste vara på sin vakt, och
der han ansåg kronprinsen alltför mycket ingripa i
riksståthållarens myndighet. Han begärde och erhöll
i Augusti 1816 sitt entledigande, blef samma år
riksmarskalk och följande året generalbefälhafvare i
Skåne, från hvilken befattning han dock entledigades
1818, sedan han under den då pågående riksdagen
såsom ordförande i konstitutions-utskottet
funnit sig föranlåten att yrka ansvar på tvänne
föredragande i ko m mandom ål, general-adjutanten för
flottan friherre Cederström och för armén friherre
Björnstjerna. Entledigandet skedde dock i värdiga
ordalag, och Essen fick till efterträdare kronprinsen
Oscar. Essen öfvergick nu till det enskilda lifvet
och afled under en vistelse i Uddevalla, för att
begagna dervarande hafsbad, i Juli 1824.

Han hade ett ovanligt ståtligt yttre och
förenade i sitt väsende en medfödd höghet med den
finaste belefvenhet. Också tycktes han född att
representera, och ingen förstod bättre än han att
göra en aristokrat populär. Inför sin öfverhet var
han alltid sjelfständig i sina åsigter, och samma
öppenhet fordrade han äfven af andra, samt talte intet
fjesk eller krypen hos sina underordnade, som alltid
kunde fritt inför honom uttala sin mening. Genom
stor sjelfbeherskning, fasthet, bestämdhet och
rådighet gjorde han sig alltid åtlydd, var i hög
grad både älskad och aktad af sina underlydande,
och med skäl kunde en minnestecknare om honom yttra,
att, »om han kunnat öfverträffas i stora egenskaper,
han dock i de ädla aldrig lemnat någon framom sig*.

Gustaf Lagerbjelke^ född i Mars 1777 och son till då
varande öfverstelöjtnanten, sedermera öfveramiralen
grefve Johan Gustaf Lagerbjelke, hade redan vid något
öfver sex års ålder blifvit fänrik vid ar*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free