- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
524

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

524 Carl
XIV Johan.

dött i samma ögonblick han tyckte sitt hjerta hafva
brustit. Sin bittra sorg tecknade han i poemet Natten,
som snart kringflög i tusentals afskrifter och röjde
skaldeanlag, hvilka dock ej i framtiden bekräftades.

Sedermera blef Skjöldebrand ryttmästare 1783 och
var adjutant hos hertig Carl under örlogsflottans
operationer 1788-1790, samt förde derunder en journal,
kallad »Marche och segling», illustrerad af en mängd
teckningar, ty Skjöldebrand var icke blott författare,
utan äfven en ganska skicklig tecknare och lycklig
musiker. Någon befordran under kriget tillföll dock
ej Skjöldebrand, som, när Östgöta kavalleri blef 1792
»afsuttet» till infanteri, fick tjenstfrihet; men,
sedan hans förre beskyddare hertig Carl blifvit
riksföreståndare, blef Skjöldebrand major i armén
och tjenstgörande adjutant hos hertigen 1793
samt följande året öfverste i armén. Hans ifriga
bemödanden att befria fröken Rudenschöld från det
henne ådömda skymfliga straff ådrogo honom hertigens
missnöje och Reuterholms ovilja; han blef, efter
förmyndarestyrelsens upphörande, åter privatman
och lefde nu för litteraturen och konsten, men var
icke sällan i svårt penninge-betryck. Han utgaf
emellertid dramen Herman von Unna och sagan Psyche
1795. Riddare-ordet, dram i 5 akter, gafs å kungliga
teatern 1794, men gjorde ingen lycka och uppfördes
endast 3 gånger. Derefter utgaf han på fransyska
sin Resa till Nordkap, med 60 gravurer, 1801, en
Beskrifning om fallen och kanalen vid Trollhättan med
gravurer, likaledes på fransyska 1804, samt Svenska
konungarnes af Pfalziska huset krigs-historia, i:sta
delen, äfven på franska, 1807. För öfrigt hade han
tagit en verksam del i Norrköpings riksdag 1800,
såsom i föregående del är visadt, men derigenom icke
gjort Gustaf Adolf sig be-vågen. Först när Iriget bröt
ut 1808, blef Skjöldebrand åter använd, ehuru i en
föga angenäm befattning, såsom chef för Östergötlands
landtvärn, hvilket man illa försett med både kläder
och föda. Sedermera, i Februari 1809 blef han chef
för norra arméns andra fördelning, -men infann sig nu
i Stockholm och tog verksam del i statshvälfningen,
såsom i det föregående är visadt.

Härefter började för Skjöldebrand ett nytt skifte,
hvarunder utmärkelser ej saknades. Han befordrades
vid Carl XIII:s kröning i Juni 1809 till generalmajor,
var, jemte grefve von Stedingk, en af underhandlarne
vid freden med Ryssland, fick på hösten 1809
förtroendet att följa den afsatte konungen till
Baden, samt blef efter oroligheterna i Stockholm
den 20 Juni 1810, då Fersen mördades, förordnad till
öfverståthållare och kort derefter äfven till förste
direktör för kungliga teatern. Under fälttåget 1813
blef han generallöjtnant och chef för svenska arméns
kavalleri-division i Tyskland, utförde i December
samma år den lysande träffningen vid Bornhöft, der
han med 900 man’ kavalleri anföll den från Lubeck
retirerande flerdubbelt talrikare danska hären och
fråntog den 700 fångar och 7 artilleri pjeser, blef
friherre 1814, statsråd 1815, chef för arfprinsen
Oscars hofstat och serafimer-riddare 1817, grefve
1819, general af infanteriet 1820

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free