Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XIV Johan.
535
obilliga fordringar och för Sveriges intressen mer
och mer menliga maktspråk väsentligen underlättat
den statskonst, Cail Johan omfattat, att söka
Sveriges stöd i England och Ryssland, i stället för
i Frankrike. Vi hafva i det föregående visat, huru
denna statskonst slutligen ledde till föreningen med
Norge, och huru de första åren efter denna förening
voro »den Bernadotteska dynastiens smekmånad»,
då Carl Johan af svenska folket omfattades med den
varmaste tillgifvenhet och beundran. Vi hafva äfven
visat, huru oppositionen, från början framkallad
af bekymmersamma ekonomiska förhållanden och länge
riktad endast mot ministéren, slutligen mer och
mer vände sig mot Carl Johan personligen, dels
ur fosterländsk synpunkt, emedan man i konungens
stränga, onekligen i vissa hänseenden allt för långt
drifna konservatism såg det väsentligaste hindret
för vigtiga och nödvändiga reformer, dels af mindre
vackra motiv, såsom personlig hämnd, lystnad efter
en ministére-förändring, hvarigenom åtskilliga makt-
och ärelystna anspråk skulle kunna tillfredsställas,
o. s. v. Förföljelserna mot , pressen hade ock hos
denna väckt en förbittring, hvilken gaf sig luft
i mer och mer närgångna anfall, som äfven allt
mera inverkade på den större allmänheten, hvilken,
lika litet som de anfallande, gjorde rättvis eller
billig skilnad mellan det befogade och det obefogade
klandret.
Till den förra kategorien räkna vi, såsom redan
är antydt, Carl Johans allt för långt drifna
konservatism, hvartill dock funnos flera anledningar,
hvilka man ej bör förgäta vid ett oveldigt bedömande
af hans personlighet. Han hade uppvuxit under en tid
af våldsamma skakningar, då hvarje eftergift af de
maktegande framkallat nya anspråk af reform-ifrarne,
samt reformerna slutligen ledt till helt andra
följder, än man beräknat, och ingalunda varit till
samhällets båtnad. Han visste, att äfven Sverige
varit utsatt för politiska skakningar; att det varit
starkt och mäktigt med en stark konungamakt, men att
den tid, då folkmakten varit rådande, varit Sveriges
politiska förnedringstid; att konungamaktens missbruk
visserligen varit för svenska folket olycks-bringande
och under Gustaf IV Adolfs regering fört det nära sin
undergång; men af sin omgifning, bland hvilken äfven
funnos män, som deltagit i statshvälfningen, hörde
han, att genom densamma och den nya statsförfattning,
den medfört, vore vådorna af en allt för stark
konungamakt förebyggda, likasom äfven vådorna af en
allt för stark folkmakt. Hvarje eftergift åt denna
skulle här, likasom förut i Frankrike, framkalla nya
anspråk och så efter hand konungamakten äfven här
öfverväldigas af folkmakten. Att, med sådana minnen
och under sådana förutsättningar, Carl Johan icke var
villig att medgifva några vigtigare förändringar i de
grundlagar han besvurit, kan man svårligen förtänka
honom. Han motsatte sig dock ej alla förändringar, ty
han medgaf utvidgad representationsrätt inom de tre
ofrälse stånden samt den förändrade organisationen
af statsrådet, hvilken tydligen var afsedd att
vara ett steg till införande af parlamentarisk
styrelse. Deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
