Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Oscar I:s regering. Oscar före konungadömet, 1799-1844 - Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
början af riksdagen ofta rådgjort med sin son om
allmänna angelägenheter och hört hans tankar derom,
hvilka dock sällan öfverensstämde med hans egna,
fick kronprinsen nu högst sällan kännedom om hvad i
riks-dagsärendqna bereddes eller beslutats, förr än
beslutet redan var taget och allmänt bekant.
Kronprinsen blef emellertid alltmera populär och
förtjente denna popularitet genom det allvar,
hvarmed han beredde sig för sitt blifvande vigtiga
kall. Han hade gjort sig nära bekant med de särskilda
grenarne af statsförvaltningen och visade i synnerhet
ett lifligt intresse för lagarnes förbättring, för
fängelsernas och straffanstalternas bättre ordnande,
för bildningens befrämjande, folkundervisningens
befordrande och bildningsanstalternas ändamålsenligare
ordnande i allmänhet, likasom han äfven visade sig
vara eri varm vän af de sköna konsterna och var sjelf
en lycklig tonsättare.
Han var sålunda väl förberedd för ötvertagandet af
regeringen, hvilket skedde för första gången med
full konungslig myndighet, dä Carl Johan i slutet
af Januari 1844 allvarsamt insjuknade och hvarmed
kronprinsen fortfor till dess han, vid sin faders
död den 8 Mars 1844, sjelf blef de förenade rikenas
konung.
<b>Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845.<b>
Det var icke lätt att efterträda en konung,
sådan som Carl Johan, hvilken genom sin personliga
öfverlägsenhet gjorde sig allmänt aktad både utom
och inom sina riken, och hvilken den hyllning, som
öfverallt egnats honom under de sista åren af hans
lefnad, visat vara, oaktadt oppositioristidningarnes
idkeliga anfall och de mot honom flitigt utgifna
smädeskrifterna, långt mera älskad af folket,
än oppositionen ville medgifva, och det äfven af
allmogen, så allrådande än oppositionen varit inom
bondeståndet vid riksdagarna.
[1]
Den nye konungen
var visserligen också ganska populär, och hos de
liberala åsigternas förfäktare var hans popularitet
långt större än faderns, men i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
