Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskop i Vexiö, samt friherre Johan Nordenfalk
och brukspatronen Jonas Wærn hvilken under
de föregående riksdagarna varit en af de mest
framstående oppositionsmännen inom borgareståndet,
till konsultativa statsråd.
De nya statsrådsutnämningarna mottogos med
belåtenhet af de liberala tidningarna, men icke
så af de konservativa, som i synnerhet funno
föga öfverensstämmande med statsråds-embetets
höga värdighet, att dertill utnämndes en ofrälse
brukspatron, hvilken dittills utmärkt sig endast
såsom oppositionsman, likasom det äfven var för
presterskapet i.allmänhet en icke särdeles angenäm
öfverraskning att få en f. d. major till föredragande
af kyrkoärenden.
Mera oblandad tillfredsställelse väckte en annan
kort förut af konung Oscar vidtagen politisk
åtgärd. Prinsen af Wasa, Gustaf Adolfs son, hade i ett
manifest till de europeiska stormakterna förklarat,
att, ehuru han icke ville motsätta sig konung
Oscars tronbestigning, han derföre ingalunda ämnade
afstå från sina och sin familjs anspråk på svenska
tronen. Detta manifest besvarade konung Oscar med
att genom en kungörelse af den 7 Maj 1844 upphäfva
förbudet af den 10 December 1812 mot all gemenskap
med f. d. kungliga familjen–och den högsinthet,
han häri ådagalade, erkändes och prisades villigt af
alla partier.
Ett beslut, sorn likaledes vidtogs genast i början af
konung Oscars regering och som väckte stor belåtenhet
i Norge, var erkännandet af dess likställighet med
Sverige genom riksvapnets förändring till en tvådelad
sköld, hvari norska riksvapnet upptog lika stort fält
som det svenska, i stället att förut skölden varit
tredelad samt upptagit Svea rikes, Göta rikes och
Norges vapen. Norge fick nu ock sin särskilda flagga
och egen riddareorden.
Två dagar efter de nya statsrådsutnämningarna
utfärdades den 20 Maj 1844 kallelse till rikets
ständer att sammanträda i Stockholm, der riksdagen
öppnades deri 20 Juli med ett trontal, lugnt och
värdigt, utan några förespeglingar om genomgripande
politiska förändringar.
Till landtmarskalk förordnades förre
justitie-statsmihistern grefve Arvid Posse, sorn 1840
frånträtt detta embete. Talman för presteståndet
var erkebiskopen Carl Fredrik af Wingård och till
ståndets vice talman nämndes biskopen i Linköping
Johan Jakob Hedrén. Borgareståndet fick till talman
justitieborgmästaren i Stockholm Gustaf Holm och till
vice talman kryddkramhandlaren i Stockholm Anders
Magnus Brinck; bondeståndet till talman Hans Jansson
från Elfsborgs län, till vice talman Nils Persson från
Boda i Södermanland och till sekreterare lagmannen
Carl Gustaf Cassel.
Adeln var vid denna riksdag ovanligt talrik, och
det visade sig snart att flertalet inom detta stånd
tillhörde det konservativa partiet. Detta parti hade
vid bänkmans- och elektors-valen under föregående
riksdagen låtit öfverrumpla sig, och följden hade
blifvit, att den dåvarande liberala oppositionen fått
betydande öfvervigt inom de vigtigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
