Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Oscar L
anmärkningar och framställningar, ståndet likväl ansåg
desamma nu mera icke till :någon påföljd föranleda;
dels, med instämmande i hrr Petrés, Brincks och
Waerns vid betänkandet fogade reservationer i fråga
om konstitutionsutskottets pligt att framlägga
en skildring af regeringssystemet i Allmänhet
och ej inskränka sig till uttalande af särskilda
anmärknings-anledningar.
Af bondeståndet gillades samtliga anmärkningarna;
men då de föredragande, mot hvilka de voro riktade,
aflidit eller utträdt ur statsrådet; ansågos
anmärkningarna icke föranleda till någon åtgärd,
och hvad konstitutionsutskottet i slutet af sitt
betänkande för ständerna anmält, lades utan diskussion
till handlingarna.
Decharge-betänkandet föranledde sålunda ingen
rikets ständers åtgärd, och i .allmänhet tycktes
anmärkningslystnaden under denna riksdag hafva
betydligt aftagit, ehuru åtminstone hr Petré visst
icke sparat bemödanden att söka framställa den
föregående styrelsen i så mörka färger som möjligt. De
mera sansade liberale insågo emellertid, att, örn,
såsom man önskade och hoppades, den nye konungen
vore böjd för liberala åsigter, borde man genom ett
fogligt och försonligt tillvägagående söka vinna honom
derför; men hr Petré och några med honom likasinnade^
synnerligast inom borgareståndet, voro så ifriga i
sin liberalism, att de drefvo den äfven i frågor af
mindre vigt i sig sjelfva, men hvilkas yrkande icke
var egnadt att göra den nye regenten mera böjd för
ett närmande till detta parti.
Så, när frågan om konungens kröning förevar i
borgareståndet, yttrade Petré, att »kröningen ej
kunde betraktas annorlunda än som en föråldrad
ceremoni, hvilken det tillhör vår tids allt mer
och mer framåtskridande upplysning att afskaffa;
man påstode väl, att den hade sin grund i en fast
folktro, men örn sådant antoges, vore folktron likväl
icke annat än en art vidskepelse, som tidsandan
borde bekämpa». Häri instämde flere bland ståndets
ledamöter. Något beslut om kröningens afskaffande
kunde dock ej tillvägabringas ens inom borgareståndet,
utan ständerna anhöllo, att konungen måtte låta sig
krönas, och den 28 September 1844 skedde med vanliga
ceremonier konungens och drottningens kröning. En
mängd riddareordnar utdelades och kommendörsgraden af
svärds-, nordstjerne- och vasaordnarna blef nu delad
i tvänne. Hela kröningskostnaden uppgick emellertid
endast till omkring 50,000 rdr bko eller 2/3 mindre
än vid Carl Johans kröning.
Utom de politiska frågorna, angående
representationsförändringen och anmärkningarna mot
konungens rådgifvare, samt de ekonomiska, angående
statsregleringen och ordnandet af penningerörelsen,
var det i synnerhet två lagfrågor, som under denna
riksdag mest sysselsatte ständerna-den ena om
antagande af ny brottmåls* eller strafflag och deri
andra om .medgifvande åt syster af lika arfsrätt med
broder, äfven enligt landsrätt, likasom den länge
varit medgifven enligt stadsrätt, till hvilka frågor
vi återkomma vid framställningen af rättsväsendets
utveckling under detta tidskifte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
