Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1847, 1843.
25
eller mindre svårt sårade af kastade stenar. Bland de
anfallande skola, när trupperna slutligen gåfvo eld,
omkring 20 hafva stupat samt mellan 50 och 60 blifvit
sårade. Häktade för deltagande i oroligheterna voro 26
personer, för det mesta gesäller och lärlingar, samt
för öfrigt en bokhållare i banken, en f. d. guldsmed,
en f. d. handlande, två f. cl. korrektionister och
två för stöld straffade personer, men ingen, som
kunde öfverbevisad om att hafva verkat för politiska
syften. Att sådana dock ej varit främmande för det
föröfvade okynnet visade sig emellertid deraf, att
redan på morgonen den 18 Mars funnos flerstädes
uppsatta tryckta proklamationer, innehållande:
»5,000 medborgare samla s J afton på Brunkebergs
torg. Lefve reform, republik»; att äfven under de
följande dagarna flera proklamationer med uppmaningar
till uppror voro anslagna; att de första anfallen
gälde presidenten von Hartmansdorff, som ofta varit
i de liberala tidningarna utpekad såsom fiende till
en representationsförändring och till reformer i
allmänhet; att åtskilliga kastkroppar, som användes
vid inslagningen af hans fönster, vittnade, att
deltagarne i detta okynne icke uteslutande varit pöbel
*); att i spetsen för folkhoparna syntes personer med
svärtade ansigten och tydligen förklädda, samt att
dessa oroligheter föreföllo samtidigt med sådana i
andra europeiska hufvudstäder, hvilket tyckes antyda
tillvaron af en propaganda, verkande för omstörtningar
inom de europeiska samhällena. Här kom man dock ej
några folkuppviglare på spåren, och de folkskaror,
söm här voro i rörelse, tyckas hufvudsakligen drifvits
af okynne och ej rätt vetat hvad de ville.
Det hade emellertid visat sig, att folkmassan här icke
var svår att upphetsa och således lätt kunde sättas
i rörelse äfven för politiska ändamål, hvilket väckte
icke ringa oro. Följderna af dessa oroligheter blefvo
ock af långt större betydenhet, än sjelfva anledningen
varit. Både konungen och representationen tyckas
nemligen hafva förestält sig jäsningen och oron inom
samhället vara långt större, än i sjelfva verket synes
varit förhållandet, och blefvo, hvar ur sin synpunkt,
betänkte på utvägar att förekomma nya utbrott deraf.
»Reformvännernas sällskap» kom nu i lifligare
verksamhet, och tre särskilda förslag till
nationalrepresentationens ombildning uppgjordes,
hvaraf det radikalaste eller det s. k. röda omfattades
af sällskapets flertal. Deri yrkades samfälda val;
valrätt för hvarje myndig svensk man, som betalar
skatt till staten; enkel rösträtt; riksdagens
fördelande i två nämnder, af hvilka den större skulle
väljas för hvarje riksdag och den mindre utses af
den större, med omval af en tredjedel hvarje riksdag;
valbarhet för hvarje valberättigad, som fylt-25 år;
motionsrätt i båda nämnderna; gemensam omröstning
vid skiljaktiga beslut, med enkel majoritet, utom
i grundlags- och lagfrågor, der 2/3 af de afgifna
rösterna skulle fordras för beslut om förändring. Ett
mindre radikalt förslag,
1) Man fann nemligen bland alla dessa projektiler
flera mynt och sju omaka galoscher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
