Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Oscar J.
det s. k. gra, gick äfven ut på införande af samfälda
val, med valrätt för hvarje myndig svensk man,
som betalar skatt till staten, men denna valrätts
utöfning bestämd så, att upplysning, erfarenhet
och mera oberoende samhällsställning tillförsäkrades
behörigt afseende vid representationens bildande, samt
dennas fördelande i två kamrar, en för kortare och en
för- längre tid, och den ena icke väld af den andra,
utan båda af dertill valberättigade. Det^ tredje
förslaget förordade klassval. De båda förstnämnda
förslagens anhängare begärde audiens hos konungen och
förordade hvar sitt förslag, nien fingo till svar,
att konungen ämnade till rikets ständer öfverlemna ett
förslag till representationens ombildning, grundadt
på samfälda val, och att man kunde vara förvissad,
det allt, hvad vid frågans pröfning borde skärskådas,
skulle vid öfverläggningarna om detta förslag tagjas
i noggrant Öfvervägande.
Konungen hade ock redan kort efter Mars-oroligheterna
tillkallat åtskilliga af konstitutionsutskottets
ledamöter och för dem yttrat sin önskan, att utskottet
måtte åt frågan om en representationsförändring egna
en allvarlig omsorg, samt jemväl antydt, att det nya
förslaget borde vara grundadt på samfälda val.
Utskottet hade emellertid redan den 10 Mars
afgifvit sitt dechargebetänkande, som i
sina följder icke blef utan inverkan äfven på
representationsförslaget. Anmärkningar saknades
icke heller denna gången, och de utgingo icke från
de konservative, som under den föregående riksdagen
hufvudsakligen tillhört de missnöjde, utan från de
liberala ledamöterne af borgare- och bondestånden^
hvilkas åsigter regeringen likväl tyckts i så
betydande mån gått till mötes. Anmärkningarna gälde
nu sex regeringsåtgärder och voro riktade dels
mot föredragandena, statsråden Munthe, Peyron och
O. I. Fåhraeus, dels mot alla de statsrådsledamöter,
som tillstyrkt det anmärkta beslutet.
Betänkandet förekom i riksstånden den 5 April 1848.
Hos adeln öppnades debatten af grefve
C. H. Anckarsvärd, hvilken äfven nu uppträdde såsom
oppositionsman och klandrade åtskilliga af regeringens
åtgärder, hvilka konstitutionsutskottet icke anmärkt
- särskildt dess likgiltighet för beredande af en
representationsförändring, då representationskomiténs
betänkande i denna vigtiga fråga blifvit meddeladt
ständerna endast för att läggas till handlingarna -
samt yttrade slutligen: »Med den mest oinskränkta
högaktning för de personers moraliska värde, som
utgöra konungens rådgifvarepersonal. nödgas jag, på
grund af hvad jag tagit mig friheten anföra, betvifla,
att den är i besittning af de politiska egenskaper,
som erfordras för att med någorlunda säker hand kunna
lotsa statsskeppet förbi de klippor och blindskär, som
inom det politiska verldshafvet synas blifva allt mera
äfventyrliga att i allo kunna undgå», hvarföre talaren
tillstyrkte, att ständerna .måtte hos konungen anmäla
sin önskan, det han ville ur statsrådet och ifrån
embetet skilja samtliga sina dåvarande rådgifvare.
Flere talare yttrade sig sedermera för betänkandets
läggande till handlingarna - bland andra löjtnanten
Johan August Gripenstedt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
