Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1847, 1848.
31
En annan politisk fråga, sorn under denna riksdag
ganska lifligt diskuterades, var den danska.
Konung Christian VIII i Danmark hade i Juli 1847
utfärdat en författning, angående arfsföljden till
icke blott det egentliga Danmark, utan äfven till
de dermed förenade tyska hertigdömena Holstein
och Lauenburg, samt det ’dels danska, dels tyska
hertigdömet Sleswig, hvilken författning väckt
mycket missnöje sä väl inom hertigdömena som inom
Tyskland i allmänhet. Sedermera hade konung Fredrik
VII, som i Januari 1848 efterträdt sin fader, några
dagar efter sitt tillträde till regeringen gifvit
tillkänna, att han ämnade införa gemensamma ständer
för konungariket och hertigdömena, med rättighet
att deltaga i besluten rörande skatteväsendet och
penningeförvaltningen, äfvensom i ämnen rörande
lagstiftningen, gemensamma för hela riket, utan
att dock derigenom någon förändring skulle göras
i lagarna för provinsstäderna, eller i den mellan
Sleswig och Holstein bestående förbindelse, eller
i Holsteins och Lauenburgs förhållande till tyska
förbundet. Detta tillkännagifvande, hvarigenom den
nye konungen förklarat sig vilja afstå från enväldet
och medgaf införandet af en fri statsförfattning;
mottogs likväl i allmänhet med föga belåtenhet,
emedan intetdera af de tvä nationela partier - det
danska och det tyska - hvari folket-var söndradt,
fann sig tillfredsstäldt af den helstatsplan,
söm innefattades i den kungliga skrifvelsen. Det
danska partiet önskade Sleswig närmare förenadt med
konungariket och båda så afsöndrade från Holstein
och Lauenburg, att Sleswigs införlifvande med dessa
skulle för framtiden kunna förebyggas. Det tyska äter
ville hafva Sleswig närmare förenadt med Holstein och
Lauenburg, än den kungliga skrifvelsen antydde. De
kort derefter inträffade tilldragelserna i Paris gåfvo
ytterligare upphetsning åt sinnena. Hertigdömenas
ständer sammanträdde i Rendsburg den 18 Mars, och,
sedan en ministére-förändring blifvit tillvägabragt i
Köpenhamn, hvarigenom det danska partiet kommit till
väldet, tillsatte hertigdömenas ständer en provisorisk
styrelse, med prinsen af Augustenburg-Noer till
ordförande, hvilken åtgärd understöddes af Preussen,
som i slutet af April lät ett större antal trupper
inrycka så väl i hertigdömena som i Jutland.
Dessa tilldragelser hade väckt oro äfven inom Sverige,
der under de senare åren genom studentmöten och
pressens uttalanden skandinavismen vunnit betydlig
tillväxt och der inan i allmänhet stälde sig på
Danmarks sida samt flere äfven befarade, att den
tyska eröfrings-lystnaden kunde blifva hotande icke
blott för Danmark, utan äfven för de öfriga nordiska
rikena.
Redan den 21 Mars begärde konung Oscar af ständerna
tillsättandet af ett hemligt utskott, med anledning
af. dessa tilldragelser, och, efter dess hörande,
afläts till stats-utskottet en kunglig skrifvelse, med
begäran om anvisande af ett kreditiv å 2 millioner
rdr banko till betäckande af kostnaderna för de
rustningar, som af dåvarande politiska förhållanden
kunde påkallas. Stats-utskottet tillstyrkte det
begärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
