Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1850, 1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Oscar. L
de krigförande och de medlande makterna, bland hvilka
Frankrike, hvars inre förhållanden under tiden vunnit
mera stadga, nu äfven uppträdde med protester mot
tyska förbundets fortfarande, och slutligen lyckades
det konung Oscar att tillvägablinga ett stillestånd
på sju månader, hvarom konvention afslöts i Malmö
den 26 Augusti 1848.
Denna konventions tillvägabringande lände konung
Oscar till stor berömmelse, dock ledde det
ingångna stilleståndet ej till definitiv fred;
men fiendtligheterna begynte denna gång icke från
Tysklands, utan från Danmarks sida. Söndringen mellan
Danmark och hertigdömena hade blifvit alltmera
ohjelplig, och då tyska förbundet ej ville ingå
på Danmarks fordran, att Sleswigs oupplösliga
union med danska kronan skulle erkännas, beslöt
danska regeringen begagna de nu rådande starka
söndringarna inom tyska förbundet att i April 1849
^ter börja kriget. Konung Oscar skall emellertid hafva
allvarligen uppmanat danska regeringen att icke bryta
vapenhvilan, utan låta underhandlingarna fortgå, och
skall äfven, efter stilleståndets uppsägande, hafva
förklarat att, då frågan nu hvilade på en helt annan
grund än föregående året och då Tyskland denna gång
ej begynt fiendtligheterna, var Sveriges ställning
till frågan icke mera densamma, utan Danmärk finge
sjelft bära ansvaret för det tagna steget.
Kriget blef sålunda fortsatt, och efter några
framgångar å danska sidan afslöts den 10 Juli 1849
i Berlin en ny konvention om vapen-hvila på sex
månader. Sleswig skulle tills vidare styras af en
regeringskommission, bestående af en dansk och en
preussare, samt af en engelsman såsom medlare. En
demarkations-linea bestämdes från Flensburg till
Tönder, söder om hvilken landet skulle besättas af
6,000 preussare, hvaremot den del af Sleswig, som låg-
norr om denna linea, med till största delen dansk
befolkning, skulle besättas af 4,000 man svenska och
norska trupper. Härom afslöts en särskild konvention
rned Danmark i Christiania den 13 Augusti, och den
svensk-norska hären under generalmajoren Otto August
Malmborgs befäl stannade sedermera qvar i denna del
af Sleswig till efter afslutandet af freden i Berlin
den 2 Juli 1850, äfvensom svenska kabinettet tog
verksam del i de underhandlingar, som derefter fördes
för betryggande af Danmarks sjelfständighet. En mängd
svenska officerare och underofficerare hade för öfrigt
under kriget stridt för Danmark dels såsom frivillige,
dels anstälda i dansk krigstjenst, och flere af dem
hade derunder utmärkt sig.
Förhållandet till främmande makter var för öfrigt
i allo vänskapligt, och det goda förstånd, som
sedan gammalt var rådande mellan svenska och
nederländska regeringarna, erhöll ny bekräftelse
genom kronprinsen Carls förmälning med prinsessan
Lovisa af Nederländerna den 19 Juni 1850.
Den 15 November samma år sammanträdde ständerna
åter till lagtima riksdag i Stockholm,
då till landtmarskalk förordnades förre
justitie-statsministern, presidenten i Göta
hofrätt friherre Lars Herman Gyllenhaal, Talman i
presteståndet var fortfarande erkebiskopen Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
