Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1850, 1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ~
Oscar I.
förslag, såsom egande flera företräden, åtminstone
framför ståndsrepresentationen, medan de radikale
fortfarande yrkade mera genomgripande reformer.
.
I Örebro sammanträdde den 4-9 Juni 1849 °mDUd för
24 reformsällskap, hvilka förstärktes med åtskilliga
andra för frågan intresserade, som i Örebro infunnit
sig, så att antalet af de i mötet deltagande uppgick
till 48 personer. Det hvilande förslaget blef absolut
förkastadt, och .skytteanska professorn i Upsala Olof
Wingqvist fick uppdrag att utarbeta ett nytt förslag,
hvilande på mer radikala grunder. Detta skedde, och i
det nya förslaget, som antogs å ett nytt reformmöte
i Örebro den 18 - 23 Juni I^5°> hade man gjort sitt
bästa för att få representationen så demokratisk och
konungamakten så inskränkt som möjligt; men under
tiden hade de mera sansade insett, att man genom dessa
radikala förslag endast mer och mer aflägsnade sig
från det mål, man ville vinna, och i sjelfva verket
arbetade i de konservatives intresse, som helst ville
bibehålla det gamla representationssättet, och man
började lifligare yrka på antagandet af det kungliga
förslaget.
Detta förekom hos adeln den 17 och 18 December 1850,
då öfverläggningen begynte med ett tillstyrkande af
justitiestatsministern grefve Sparre, att förslaget
måtte antagas, för hvilket äfven åtskillige andre af
konungens rådgifvare yttrade sig; men, efter en ganska
liflig diskussion, blef slutet på öfverläggningarna,
att förslaget förkastades med 316 röster mot 89.
I presteståndet, der förslaget föredrogs
den 17 December, blef öfverläggningen äfven
ganska liflig. Bristerna i den dåvarande
ståndsrepresentationen medgåfvos af alla, men de
fleste, som yttrade sig, gåfvo företräde åt stånds-
eller klassval på två kamrar. Andre funno valsättet
i det hvilande förslaget alltför inveckladt. Slutet
blef, att förslaget föll med 36 röster emot 14.
I bondeståndet förevar frågan den 18 December, då
omkring 60 af ståndets ledamöter yttrade sig emot det
hvilande förslaget, någre ur konservativ synpunkt, men
de fleste, emedan det vore alltför litet demokratiskt,
ehuru det i sjelfva verket var mera demokratiskt
än 1840 års förslag, som vid 1844 års riksdag utan
votering antogs af bondeståndet. Endast sex talare
uppträdde för det hvilande förslaget, hvilket föll
äfven i bondeståndet, med 86 röster emot 18.
I borgareståndet föredrogs förslaget den 21
December. Herr Thore Petré hade mot detsamma
afgifvit en mycket skarp protest, men fann
denna gång ringa medhåll inom ståndet, utom
bland hans vanlige-motståndare, de konservative,
hvilka ur helt andra skäl än han önskade förslaget
förkastadt. Ståndets liberale ledamöter åter yttrade
sig för förslaget, såsom påtagligen innefattande en
förbättring i nationalrepresentationen, i förhållande
till den dåvarande. Förslaget blef ock af ståndet
antaget, med 33 röster emot 19.
Det hade emellertid nu fallit, såsom
förkastadt af de tre öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
