Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1850, 1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1850, 1851.
39
stånden; men, att intresset för en
representationsförändring derföre ej försvagats,
visade sig bland annat deri, att icke mindre än
sju särskilda representationsförslag inkommo till
konstitutions-utskottet, inom hvilket ett åttonde
uppgjordes af en dess ledamot, hr A. M. Brinck, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det nu förkastade
förslaget.
Bland de öfriga bör särskildt nämnas ett af
presidenten August von Hartmansdorff uppgjordt om
representationens indelning i fem stånd: de andliges,
embetsmannens, borgares, godsegares och bondeståndet,
de fyra förstnämnda med 48 ledamöter hvartdera
och det sistnämnda med 64, eller tillsammans
256, fördelade på två hus, med 128 ledamöter i
hvartdera. All sjelfskrifvenhet skulle borttagas och
adelns representationsrätt upphöra. Förslaget väckte
mycken öfverraskning på. riddarhuset, der det med ens
gjorde slut på hr von Hart-mansdorffs inflytande,
som dittills bland ståndets konservativa ledamöter
varit ganska betydande. Det hade för öfrigt föga
utsigt till framgång i de andra stånden, och äfven
konstitutions-utskottet fäste intet afseende derå.
I motsats mot detta förslag från den konservativa
sidan hade från den radikala ett förslag blifvit
upprättadt af Bengt Gudmundson från Hallands län, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det å reformmötet i
Örebro antagna. Svenska folket skulle representeras af
en riks för-. samling i två afdelningar: folktinget,
med 120 ledamöter, 96 för landet och 24 för städerna,
utsedda distriktvis för hvarje riksdag medelst
samfälda medelbara val, utan census hvarken för
valrätt eller valbarhet, samt landstinget med 60
ledamöter, valde för sex år’af folktinget inom eller
utom detsamma, och af hvilka halfva antalet skulle
hvart tredje år ombytas.
Af konstitutions-utskottets ordförande grefve Gustaf
Lagerbjelke hade äfven ett förslag blifvit uppgjordt,
enligt hvilket de fyra riksstånden skulle bibehållas,
men hvartdera vid riksdagarna representeras af 75
ledamöter - adeln af 60, valde distriktvis af dertill
enligt riddarhusordningen berättigade adelsmän,
och 15, valde bland ofrälse egare af i mantal satt
jord, hvilka på grund af kunglig fullmakt innehade
eller innehaft tjenst å rikets stat; presteståndet
af 60, utsedde af prester med ordinarie beställning i
kyrkans tjenst, och 15, valde af de vid universiteten
och öfriga offentliga läroverk an stälde ordinarie
lärare, med presterlig befordringsrätt, äfvensom af
de svenska, vetenskaps-samt vitterhets-, historie-
och antiqvitets-akademiernas ledamöter, hvilka
icke på annan grund egde valrätt; borgareståndet
af 75 ledamöter, utsedda distriktvis af idkare utaf
borgerlig näring, egare af hus eller tomt i stad eller
köping eller af bergsbruk, jemte magistratspersoner i
städerna, samt bondeståndet af 75 hemmansegare bland
allmogen, hvilka inom något af de i valet deltagande
härad vore boende och besutne, men ej tillhörde annat
riksstånd, samt fideikommiss-innehafvare af i mantal
satt jord och kronohemmans-åboer, som med stadgad
åbo-rätt innehade hemmanet. De sålunda valde 300
riksdagsmännen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
