Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1853, 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Oscar L
i Januari 1852, då denna plan ej längre tycktes vinna
understöd af regeringen, och fick till efterträdare
konteramiralen Carl Hans Ulner, och i April 1852
utbytte statsrådet Genberg, äfven en bland de
mest liberale inom konseljen, sin plats derstädes
mot biskopsstolen i Kalmar samt efterträddes,
såsom chef för ecklesiastik-departementet, af
domprosten i Lund Henrik Reuterdahl, hvilken
i lika hög grad gjort sig känd för konservativa
politiska åsigter som hans företrädare för liberala,
i
Genom dessa förändringar hade den konservativa
riktningen blifvit öfvervägande inom konseljen, och i
samma mån trädde icke blott de radikala utan äfven de,
moderat-liberala åsigternas förfäktare i mer och mer
bestämd opposition mot regeringen. Denna opposition
hade dock ej den karakter af hätsk bitterhet,
som den mot slutet af Carl Johans regering, och
vände sig äfven mera mot regeringen än mot konungen
personligen. Äfven de, som ogillade, att konung Oscar
nu tycktes hafva frånträdt de liberala politiska
åsigter, han i början omfattat, gjorde rättvisa åt
hans fosterländska tänkesätt, och dessutom hemsöktes
nu konungen och konungahuset af sorger, som väckte
så allmänt deltagande, att hvarje personligt anfall
skulle framkallat ett lika allmänt ogillande.
Under våren 1852 angreps konungen af ett
lefverlidande, som gjorde det för honom nödvändigt
att begagna baden vid en utländsk badort, och under
tiden fördes styrelsen i de förenade rikena från
den 5 Juni till den 16 September enligt riksakten
af en interims-regering, bestående af hela svenska
statsrådet samt af c|et norska, förstärkt till
ett antal af tio, i hvilken 2o-mannastyrelse
svenske justitie-statsmini-stern och norske
statsministern skiftesvis förde ordet, hvar sin
vecka. Genom begagnande af baden vid Kissingen blef
visserligen det onda häfdt, men sedan konungens
andre son prins Gustaf, som, jemte drottningen och
prinsessan Eugenie, varit konungen följaktig, den 24
September aflidit i Christiania, dit den kungliga
familjen efter återkomsten från sin utrikes resa
begifvit sig, insjuknade konungen åter, ankom sjuk
till Stockholm och måste från den 2$ Oktober 1852
till den 12 April 1853 upphöra att befatta sig
med regeringsärendena, hvilka åter öfvertogos af
interims-regeringen. Sedermera, i medlet af April
1853, blef konungen visserligen, så återstäld, att
han kunde å nyo öfvertaga styrelsen, men återfick
likväl aldrig de förra själs- och kroppskrafterna,
och hans återstående lefnad var egentligen endast
ett långsamt aftynande.
Vigtiga frågor påkallade likväl under denna tid hans
uppmärksamhet, och han tog äfven en ganska verksam
del i behandlingen deraf.
*Efter de många stormiga uppträdena flerstädes i
Europa under året 1848 hade en reaktion inträdt så väl
inom de öfriga af inre skak-ningar oroade länderna som
inom Frankrike, der dessa skakningar begynt. Louis
Napoleon Bonaparte, Napoleon I:s brorson, hvilken
i De-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
