Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1862, 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1862, /c?<5?«
^3
kriget, och hans frånfälle sörjdes icke mindre i
Danmark än i hans egna riken. Konung Fredrik VII hade
ock skyndat till Stockholm att personligen betyga
den nye svensk-norske konungen sitt nära deltagande
i den smärtsamma förlust båda lidit. Det personliga
vänskapsbandet mellan Carl XV och Fredrik VII blef
sedermera ytterligare bekräftadt under ömsesidiga
besök på Seland och i Skåne under sommaren 1860,
och under de följande förvecklingarna med Tyska
förbundet visade svenska kabinettet ett allt
närmare intresse för Danmark. Det förfäktade ifrigt
danska regeringens rätt att ordna de sleswigska
förhållandena utan allt inträng från Tyska förbundet,
samt hade äfven varit öfverens med danska regeringen
i’afseende på kungörelsen af den 3p Mars 1863. Då de
tyska makterna, i anledning af densamma, hotade med
förbunds-exekution, visade sig ock svenska regeringen
villig att med den danska ingå ett försvarsförbund,
samt att med vapenmakt bistå Danmark, i händelse det
skulle af Tyska förbundet anfallas med krig inom
sitt eget område, i följd af vägran att återkalla
författningen.
Härom voro underhandlingar som bäst å bane,
då danska regeringen, utan att derom pä förhand
meddela sig med den svenska, tog ett steg, som
hos denna framkallade allvarsamma betänkligheter,
hvarigenom fördragets afslutande fördröjdes,
och som ock hade ganska betänkliga följder i
öfrigt. For danska representationen framlades
nemligen ett grundlagsförslag, tydligt afseende
att med konungariket Danmark närmare införlifva
Sleswig, hvilket var stridande så vol mot
kongressbeslutet i London som mot Mars-patentet,
hvartill svenska regeringen lemnade sitt bifall,
och då det var påtagligt, att sinnesstämningen både
i hertigdömena och inom Tyskland i allmänhet skulle
ytterligare förbittras genom det tagna steget,
fann svenska regeringen det alltför vågadt att,
under sådana förhållanden, antaga det förslag
till förbundsfördrag, som nu från danska kabinettet
framstäldes. Förfrågningar . gjordes från det svenska
både hos franska och engelska kabinetten, huruvida
de voro benägne att lemna Danmark aktivt biträde; men
svaren voro föga gynsamma, hvilket ej heller var för
danska mi-nistéren obekant. Den afstod dock ej från
sitt grundlagsförslag och lyckades genomdrifva dess
antagande af danska representationen den 13. November
1863. Härefter återstod endast konungens underskrift
å den nya författnings-urkunden; men innan han medhann
att lemna den sin sanktion, afled Fredrik VII hastigt
den 15 November och, då hans farbroder, arfprinsen
Ferdinand, redan före honom aflidit, intogs Danmarks
tron nu, enligt fördraget i London 1852, af prins
Christian af Gliicksburg, under namn af Christian
IX, som den 18 November gaf den nya grundlagen sin
sanktion.
Sådana voro förhållandena, då den 23 November 1863
till svenska ständerna afläts.en-kunglig proposition
om ett särskildt kreditiv å 3 millioner rdr till
försvarsverkets fullständigare ordnande, emedan
»kongl.....’.maj:t ansett den politiska ställningen \
allmänhet för ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
