- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Elfte bandet. Oscar I. Carl XV. Oscar II /
86

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

Flera dessa år ingångna traktater och konventioner
vittna för öfrigt örn det fortfarande goda förståndet
melfaX Sverige och främmande makter. Så ingicks
en handels- och sjöfartstraktat med afrikanska,
neger-republiken Liberia den i September 1863, samt
en af mycken betydenhet’för svensk-norska handeln med
Frankrike den 14 Februari 1865. Telegrafkonventioner
afslutades med Danmark den 10 Deceiii-ber 1863 och
med Preussen den 29 Oktober 1864, ett postfördrag ined
Preussen den 24 Juli 1864, en konvention med Portugal
om ömsesidigt utlemnande af anklagade och förbrytare
den 17 December 1863, samt med Baden, Belgien,
Danmark, Frankrike, Hessen-Öärm-stadt, Italien,
Nederländerna, Portugal, Preussen, Schweiziska
edsförbundet, Spanien och Wurtemberg, om förbättrande
af sårade krigares vård i fält, den 13 December 1864.

Förhållandet till Norge, som under den föregående
riksdagen så mycket sysselsatt ständerna, hade sedan
dess betydligt förbättrats. Stortinget under åren 1862
och 1863 hade, såsom redan är anmärkt, visat sig mera
unionsvänligt än de föregående stortingen, och vid den
sista svenska riksdagen hade icke heller något beslut
blifvit fattadt, som kunde hafva menligt inflytande på
det goda förståndet mellan båda folken. Dessa kunde,
således, utan någon störande inverkan af tillgöranden
från representationernas sida, den 4 November 1864
gemensamt fira femtionde årsdagen af föreningens
ingående, hvilket ock skedde, å ömse sidor, med en
hjertlighet, den man några få år förut svårligen
kunnat vänta.

Bland de inre förhållandena var det hvilande
representationsförslaget framför allt annat föremål
för det lifligaste intresse. Det diskuterades ifrigt
så väl vid talrika reformmöten som i synnerhet af
pressen, och de liberala tidningarna, som eljest
sällan voro eniga, öfverensstämde nu i att ifrigt
förorda dess antagande. Petitionerna i denna riktning
fingo allt talrikare underskrifter, och då de den
26 Oktober 1865 af reformvännernas centralkomité
öfverlemnades till justitiestats-ministern, utgjorde
undertecknarnes antal icke mindre än 58,913,
hvaribland 316 adelsmän, 501 prester, 805 lärare,
413 stadsfullmäktige och magistratspersoner, 1,751
civile och 422 militäre emb’els- och tjenstemän, 162
husegare i stad, 24 litteratörer, 2,980 handlande,
4,657 fabriks- och handtverksidkare, 1,237 bruksegare
och bergsmän, 482 utan uppgifvet yrke, ,samt 45,163
större och mindre jordegare. Redan här visade sig
således temligen tydligt hvilken samhällsklass skulle
genom den nya riksdagsordningens antagande blifva
den öfvervägande vid riksdagarna.

Medan man sålunda ifrade för den riya
nationalrepresentationen, hade den nya
länsrepresentatiorien redan trädt i verksamhet. En
sådan hade under den sista riksdagen blifvit afslutad,
och den 21 Mars 1862 hade en författning om landsting
blifvit utfärdad, till hvars stadganden vi skola
återkomma vid framställningen af statsförfattningens
utveckling under detta tidskifte, Den nya
institutionen omfattades med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/11/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free