Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Carl XV.
före för tillfället de vigtigaste samt följdes
ock med deri mest spända uppmärksamhet.
Hos adeln fortgingo ock öfverläggningarna under
fyra på hvarandra följande plena, den 4, 5, 6 och 7
December 1865, samt fördes på ett sätt, som i allo
var detta stånd värdigt och bar det ojäfaktigaste
vittne om den höga ståndpunkt i politisk bildning,
detsamma intagit.
Debatten öppnades af justitie-statsministern friherre
Louis De Geer, som lugnt och värdigt framhöll
anledningarna till förslagets afgifvande; bemötte
åtskilliga mot detsamma frarnstälda anmärkningar samt
yttrade slutligen, att då under senaste tiden från
alla landets delar och från trovärdiga män af alla
folkklasser ingått så många offentligen af-gifaa
försäkringar, att förslaget tillfredsställer den
allmänna meningen i dess bästa betydelse, »lärer
väl ingen föreställa sig, att ett af regeringen
framlagdt förslag, som vinner två stånds nästan
enhälliga bifall, och så varmt understödjes af den
allmänna meningen, skulle öfvergif-vas derföre, att
det möjligen en gång förkastas af en knapp majoritet
i ett eller två stånd».
Bland statsrådets öfriga ledamöter
förordade statsministern för utrikes ärendena
frih. L. Manderström det hvilande förslaget i ett
kortare och statsrådet frih. J- A. Gripenstedt
i tvänne längre anföranden, äfvensom frih. L. De
Geer under det sista plenum å nyo uppträdde för att
bemöta anmärkningar, framstälda under de föregående
öfverläggningarna.
För förslaget uppträdde för öfrigt 52 talare, flere
deribland, såsom professorn F. A. Cederschiöld,
öfversten grefve C. L. F. af Ugglas, landshöfdingarne
Samuel Gustaf von Troil, E. A. Weidenhjelm,
’W. Stråle, E. W. Norden felt, C. G. Lagercrantz,
frih. Oscar Alströmer och grefve Albert Ehrensvärd,
öfverståthållare!! frih. Gillis Bildt, förre
öfverståthållare!! frih. J. W. Sprengtporten,
löjtnanten frih. Joh. Liljencrantz, grefve
Robert De la Gardie, sedermera landshöfding i
Linköping, bruksegaren Per Reinhold Ter smeden,
frih. Adam Christian Raab^ hr W. F. .Dalman,
kaptenen C. A. Männer skawtz, vice Häradshöfdingen
Per Jacob von Ehrenheim, sedermera statsråd,
förre statsrådet grefve B. E. von Platen,
bruksegaren E. R. P. Stockenström, god segaren
grefve Gustaf Hamilton, majoren M. E. IVolffelt,
gerierallulldirek-tören Nils Axel Bennich,
vice Häradshöfdingen Carl Nordenfalk, sedermera
expeditionschef, m. fl., i längre anföranden, i
hvilka anmärkningarna mot förslaget bemöttes, dess
förtjenster fram höllos och särskildt lades vigt uppå,
att förslagets förkastande skulle framkalla en oro och
jäsning i sinnena, hvars följder voro oberäkneliga
och hvilka särskildt för adeln kunde blifva långt
menligare än de, hvilka förslagets motståndare
befarade af dess antagande. Flere talare vädjade ock
till adelns fosterlandskänsla och uppmanade ståndet
att högsint uppoffra ärfda företrädesrättigheter för
att befordra det helas väl.
Mot förslaget yttrade sig först bruksegaren grefve
Carl fohan von Hermanson, förklarande, att han begärt
ordet icke för att ingå i di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
