Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
-Carl XV..
1866 och fans af dem alla icke påkalla annan åtgärd
än att läggas till handlingarna.
Hos adeln yrkades nu, likasom vid en mängd
föregående-til(fälten, att utskottet bort lemna
ständerna någon ledning för Qindömet öm regeringens
system; men detta yrkande béstricldes äfven nu, under
anförande att utskottet icke af grundlagen kunde hemta
någon anledning att för enskild statsrådsledamot eller
för statsrådet samfäldt utfärda någon orjofssedel,
utan egde endast att bedöma beskaffenheten af de
tillstyrkanden, statsrådet, enligt de till utskottet
öfverlemnade protokoll, afgifvit.
För öfrigt yttrades olika åsigter, huruvida
regeringen egde eller icke egde grundlagsenlig rätt
att nedsätta tullafgifter, men slutet blef emellertid,
att memorialet utan votering lades till handlingarna.
Äfven inom presteståndet ogillade någre talare
nedsättningen af åtskilliga tullafgifter och traktaten
med Frankrike. Resultatet blef dock detsamma som hos
adeln.
Hos borgareståndet voro både utrikes politiken,
tullnedsättningarna och franska traktaten föremål
för en ganska liflig öfverläggning, som dock slutade
på samma sätt som hos de båda förstnämnda stånden,
hvilket äfven blef förhållandet hos bondeståndet’,
der likväl flere talare klandrade nedsättningen
af tullafgifterna, hvilket ansågs uppenbart
stridande mot grundlagen och, såsom prejudikat,
högst vådligt, äfvensom instruktionen för tullkomitén
ogillades, såsom stridande mot ständernas uttryckta
åsigter. Konstitutions-utskottets ledamöter af
bondeståndet fingo uppbära stränga förebråelser för
sin underlåtenhet att reservera sig mot det beslut,
hvari utskottet stannat, och man yrkade ifrigt
memorialets läggande till handlingarna med ogillande;
men talmannen förklarade sig icke kunna framställa
proposition härå, enär det yrkade beslutet hvarken
till form eller innehåll vore förenligt med 107 §
regeringsformen, och denna propositionsvägran blef,
vid anstäld votering, godkänd med 57 röster mot 47.
Riksdagen afslutades den 22 Juni 1866. Det var
Sveriges sista stånds-riksdag. Den urgamla svenska
ståndsförfattningen hade onekligen öfverlefvat
sig sjelf, och äfven bland de många röster,
som höjdes mot den nya riksdagsordningen, hördes
ingen yrka ståndsförfattningens fortfarande, ehuru
man gerna ville bibehålla en.qvarlefva.deraf,
åtminstone i den ena afdelningen af den nya
representationen. Man bör dock alltid tacksamt
erkänna, att med ståndsförfattningen, äfven under
dess sista skede sedan statshvälfningen 1809, ganska
mycket blifvit utrustadt för utvecklingen af våra
inre förhållanden i alla riktningar. Knappast torde
något annat lands historia förete motstycken till
svenska ständernas handlingssätt vid början och
slutet af denna tiderymd - att en representation,
hvilken, vid förra tillfället, innehade a]l makten
inom samhället, icke gjorde sig skyldig till något
missbruk af densamma, och att, vid senare tillfället,
denna representation, utan något yttre tvång eller
iiågra inre hvälfningar, enejast i följd af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
