- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Elfte bandet. Oscar I. Carl XV. Oscar II /
95

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866 - Riksdagarne 1867-1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksdagarne 1867–18? 2.
95

allmänna meningens påtryckning från tråid de
urgamla, häfdvunna rättigheter för att under
ostördt lugn grunda ett nytt statsskick. Under
mellantiden hade ock denna ståndsrepresentation
tagit initiativet till vigtiga reformer inom
statsförfattningen, rättsväsendet, förvaltningen,
statshushållningen, försvarsverket och läroverken,
till väsentliga förbättringar i kommunikationerna
både inom landet och med andra länder. Den hade
på det. ändamålsénligaste sätt ordnat så väl
statsinkomsterna som statsutgifterna, samt, med
iakttagande af sparsamhet på det hela, likväl
kraftigt befordrat ej blott rikets materiela
förkofran, utan äfven den vetenskapliga, vittra
och konstnärliga utvecklingen, likasom den äfven
medgifvit utvidgad religionsfrihet för kristna och
mera omfattande medborgerliga rättigheter för mosaiska
trosbekännare. I allmänhet företer detta tidskifte
hos alla stånden en ständigt ökad politisk bildning,
som visserligen icke varit fri från politiska olater,
och man hade icke så sällan visat en viss benägenhet
att i dessa följa föga prisvärda efter-domen från
andra länder; men man hade dock här icke gjort
sig skyldig till de omstörtningar, som under samma
tiderymd så ofta inträffat i flera af dessa länder,
och ehuru äfven här på det hela folkmakten blifvit
betydligt ökad, hade den dock ej olagligen ingripit
i regeringsmaktens rättigheter, hvilket rätt
väsentligt torde få tillskrifvas det fastare stöd
stäridsförfattningen här gifvit regeringen.

Riksdagarne 1867-1872.

Under mellantiden från den sista ståndsriksdagen
till den första enligt den nya riksdagsordningen
följdes med synnerligt intresse valen till de nya
kamrarne. De utföllo så, att till ledamöter af
första kammaren valdes 59 i tjenst varande eller
f. d. civile och militäre embets-och tjenstemän, 35
godsegare, 18 bruksägare, 5 grosshandlare och andre
handlande, 4 prester, 2 läkare, i magistratsperson
och i bankdirektör ; till ledamöter af andra kammaren
7 7 hemmansegare, landtbrukare och arrendatorer,
43 i tjenst varande eller f. d. civile och militäre
embets- och tjenstemän, 12 godsegare, u bruksegare,
8 grosshandlare och andre handlande, 8 fabriksidkare,
6 magistratspersoner, 5 prester, 4 orgelnister
och klockare, 2 länsmän, 2 boktryckare, i läkare,
i apotekare, i litteratör och i handtverkare. De
förra stånden voro representerade, adeln af 79
ledamöter inom första kammaren och 19 inom den andra;
presteståndet af 4 inom den förra och 5 inom den
senare; borgareståndet af 16 inom den förra och
31 inom den senare, samt bondeståndet af 77 inom
den senare. Adeln hade således, från att utgöra en
fjerdedel af den förra representationen, kommit att
utgöra omkring en tredjedel af den nya och således
vunnit på förändringen. Presteståndet åter hade,
från att vara en fjerdedel af den förra, blifvit
endast en 34:de del af den senare; borgareståndet
från en fjerdedel af den förra blifvit något mer än
en sjettedel af den se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/11/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free