Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1867-1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Carl XV:
nare, samt bondeståndet likasom förut kommit att
utgöra en fjerdedel af representationen i dess helhet,
likväl med betydligt ökadt politiskt inflytande i
allmänhet
, Inom statsrådet hade landshöfdingen i Jemtlands
län Carl Gustaf Lagercrantz i medlet af året 1866
blifvit chef för finans-departementet efter friherre
J. A. Gripenstedt, som då trädt ur statsrådet
samt vice häradshöfdingen Per Jakob von Ehrenheim \
September samma år blifvit konsultativt statsråd efter
C. J. Malmsten, som blef landshöfding i Skaraborgs
län.
Den nya riksdagen öppnades den 19 Januari
1867. Förhandlingarna under densamma voro i allmänhet
lugnare än under de föregående. Regeringen omfattades
med förtroende af representationen och nästan alla
dess förslag biföllos, ehuru en svår penningekris,
som under det föregående året inträffat, hade
verkat menligt på penningeställningen och föranledde
afprutningar å åtskilliga begärda anslag, synnerligast
för försvarsverket. Äfven med hänseende till anslagen
å tredje hufvudtiteln beslöt riksdagen en anhållan
hos kongl, maj:t, att, då Sveriges diplomatiska
intressen torde kunna utan men besörjas på ett mindre
kostsamt sätt, än dittills ansetts vara erforderligt,
kongl. maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke
inskränkning i anslagen under denna hufvudtitel skulle
kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag
framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat å denna
hufvudtitel.
Under diskussionen härom visade sig emellertid,
att man inom båda kamrarna hyste fullt förtroende
för dåvarande statsministern för utrikes ärendena
grefve Manderströms ledning af våra förhållanden till
främmande makter samt allmänt gillade den fredliga
och försigtiga politik, som i afseende härå blifvit
iakttagen.
Grundlags-frågornas behandling framkallade
nu icke sådana strider som förut, sedan den
hufvudsakligaste stridsfrågan var genom den nya
riksdagsordningens antagande afgjord. Partibildningen
inom representationen var ock ej längre densamma
sorti förut. I stället att den dittills bestämts
af politiska åsigter, bestämdes den nu mer och mer
af intressen. Bland dessa var jordbrukare-intresset
öfvervägande representeradt inom andra kammaren och
äfven ganska talrikt inom den första. Detta intresses
förfäktare bildade sålunda inom representationen
en majoritet, mot hvilken dock en stark opposition
uppträdde, och så gjordes redan under denna riksdag
en början till det s. k. landtmannapartiet,
och tall oppositionen mot detsamma, hvilken
man gaf benämningen intelligens-partiet.
v -
Till konstitutions-utskottet inkom en ledamot af
riksdagens andra kammare Jöns Persson från Kronobergs
län med åtskilliga framställningar dels rörande den
misshushållning, som skulle ega rum med statens medel,
dels rörande regeringens yrkande på nya anslag i
allmänhet och särskildt på nya förmåner för rikets
embets- och tjenstemän, dels rörande den lyx, som
skulle vara rådande hos de högre embetsmännen, Hvilket
allt, sSscn» icke innefattande bestämdt formti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
