Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XV.
109
till Sverige och mot medlet af September anträdde
han hemresan, som clock endast kunde ske i små
dagsresor. I Kiel mötte honom svenska ångfregatten
Vanadis. Man hade vidtagit en anordning att varsamt
lyfta honom från den tilläggande båten upp på däck;
men, med sin vanliga hurtighet, sprang han upp för
den branta fal l reps trappan. Denna ansträngning
var dock för stark för hans uttömda krafter - han
förlorade sansningen och ett svårt anfall instälde
sig följande natten. Den 16 September ankrade
fregatten utanför Malmö, konungen öfvergick på en
mindre ångbåt och steg i land, stödd på två personer
af sitt följe. En talrik folkskara hade samlat sig
för att mottaga konungen och som vanligt helsa honom
med höga hurrarop; men vid anblicken af hans tärda
gestalt och lidande utseende tystnade hvarje jubelrop
och uttryck af det lifligaste deltagande visade sig
i allas ansigten. Denna tysta hyllning gjorde ett
djupt intryck på konungen, och han yttrade till sin
omgifning: »Jag märker nu att jag är älskad.»
Det var nu ej långt till hans lefnads slut, det insåg
han sjelf och önskade sig hafva vingar för att flyga
till Ulriksdal och der dö. Detta blef honom dock ej
förunnadt, ty redan den 18 September, kl. 9 e. m.,
afsomnade han i Malmö. Hans dotter, kronprinsessan
af Danmark, hade med sin gemål och sin äldste son
skyndat öfver från Köpenhamn för att bringa honom
den sista helsningén.
Dödsbudet mottogs med bestörtning öfver allt. Också
hade väl ingen, som ett par år förut sett den
kraftfulla resliga gestalten, kunnat föreställa sig
att slutet var så nära.
Carl XV var en sant konstitutionel konung i den
bemärkelse man gerna velat gifva detta ord. Det
allena styrande, hvarför man beskylt Carl Johan och
Oscar I, hade man ej att klandra hos honom. Rätt
mycket uträttades emellertid under hans trettonåriga
regering, enligt hvad både i det föregående är visadt
och i det följande skall ytterligare visas. Han hade
ock redan som kronprins genom både resor och studier
tagit en noggrann kännedom om de riken han skulle
styra, och denna kunskap nedlade han, bland annat,
i ett under långvarigt arbete fortsatt kartverk,
åt hvilket äfven utländska samfund gifvit sitt
erkännande.
Under sommaren 1856 gjorde han en ganska omfattande
resa i Norge och besökte flera delar deraf, hvilka
ingen kunglig person förut tagit i betraktande, och
under sommaren 1858 företog han en lika omfattande
resa i Sverige. Den stäldes till de nordliga
landskapen och utsträcktes äfven här till trakter,
som aldtig tillförene varit besökta af någon svensk
regent. Alla de norrländska kuststäderna besöktes,
en stor del af de mest betydande industriela
anläggningarna i Norrland likaledes och äfven i det
inre af landet företogos vidsträckta färder ända till
Qvickjock högt upp i Lappmarken, vid gränsfjellen
mot Norge. Färden skedde än till häst, än på båt, än
till fots, med en raskhet och uthållighet, som öfver
allt väckte befolkningens beundran. Sedermera under
hösten samma år besökte prinsen rikets vestra orter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
