Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1873-1885
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagarne i$fö-1885.
11$
försvarsdepartementet, Per Axel Bergström för
civildepartementet, Carl Fredrik Wcern för
finansdepartementet, Gunnar Wennerberg för
ecklesiastikdepartementet, samt Henrik Wilhelm
Bredberg, Karl Johan Berg och friherre Carl Jonas
Oscar Alströmer statsråd utan departement.
Vid ingen af riksdagarne under konung Oscar II:s
regering har konstitutionsutskottet ansett sig böra
mot någon af statsrådets ledamöter låta anställa
åtal inför riksrätt, och vid riksdagarne åren 1873,
1876 -1879, l88x-18^4 förklarade utskottet, att det
icke heller funnit anledning till någon anmälan enligt
107 § i regeringsformen. .
Dess memorial vid riksdagarne åren 1873, 1876,
1877, 1879, 1884 åtföljdes dock af reservationer,
i hvilka anmärkningar framstäldes mot åtskilliga
regeringsärenden, och häraf föranleddes vidlyftiga
öfverläggningar inom båda kamrarna. Flere talare,
synnerligast inom första kammaren, framhöllo
obehörigheten af dylika reservationer, då endast
konstitutionsutskottets majoritet hade grundlagsenlig
rätt till anmälanden enligt 107 § regeringsformen. De
ledde ock till ingen kamrarnes åtgärd, utan memorialen
lades* till handlingarna.
Vid 1874 års riksdag fann konstitutionsutskottet
ett af justitie-statsministern Adlercreutz samt
statsråden Berg, friherre Leijonhufvud och Waern,
såsom t. f. regering under konungens frånvaro, fattadt
beslut, hvarigenom för tillverkningen vid Åtvidabergs
kopparverk under fem års tid beviljats frihet från
utgörande af afrad eller tionde till kronan, böra,
enligt 107 § regeringsformen, hos riksdagen anmälas,
emedan denna eftergift, lemnad utan riksdagens
medgifvande, vore stridande mot den riksdagen i
grundlagen tillerkända beskattningsrätt.
Mot denna af utskottets majoritet beslutade
anmälan hade nio utskottets ledamöter afgifvit
reservationer med ogillande af den fram-stälda
anmärkningen; .men tillika var memorialet åtföljdt
af åtskilliga reservationer, med anmärkningar mot
andra regeringsåtgärder.
Då det föredrogs i kamrarna, framhölls å nyo
obehörigheten af dylika i reservationer framstälda
anmärkningar, som förklarades icke kunna till någon
riksdagens åtgärd föranleda. Den af utskottets
majoritet anmälda blef ock af de fleste talarne inom
första kammaren ogillad, men vann öfvervägande bifall
inom den andra och slutet på de ganska vidlyftiga
öfverläggningarna blef, att första kammaren utan
omröstning lade memorialet till handlingarna, men
andra kammaren beslöt, med 96 röster mot 82, att,
i enlighet med konstitutionsutskottets anmälan,
riksdagen skulle, i öfverensstämmelse med 107 §
regeringsformen, hos konungen anmäla sin önskan,
det han ville ur statsrådet och från embetet skilja
statsråden Berg, friherre Leijonhufvud och Waern -
justitie-statsministern Adlercreutz hade redan från
trädt sitt embete.
I följd af första kammarens beslut ledde dock detta
den andras till ingen påföljd från riksdagens sida;
men under loppet af detta år inträffade emellertid
åtskilliga förändringar inom statsrådet. Den 4
utnämndes justitierådet Edward Henrik Carleson till
justitiestats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
