Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1873-1885 - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsförfattningen.
121
sidigt utlemnande af förbrytare afslutats med
Storbritannien, Italien, Belgien, Tyskland och
Spanien.
Handels- och sjöfartstraktater hafva ingåtts med
Österrike-Ungern den 3 November 1873, med Frankrike
den 30 December 1881, med Spanien den 15 Mars 1883,
med Portugal den 10 April 1885, med Argentinska
republiken den 17 Juli samt med Mexicos förenade
stater den 29 Juli samma år.
Genom en accessionsakt af den 26 Juni 1885 tillträdde
Sverige-Norge från och med den i Juli detta år
den i Paris den 20 Maj 1883 afslutade konvention
om internationell skydd för den industriela
eganderätten.
Mellan de förenade rikena och den internationela
Kongo-associationen undertecknades en konvention
i Berlin den 10 Februari 1885, och den 26 Februari
samma år afslutades mellan de förenade rikena och
åtskilliga andra makter i Berlin en konvention,
rörande befrämjandet af handel och civilisation i
vissa delar af Afrika, äfvensom angående vilkoren för
besittningstagande af nya områden i denna verldsdel.
Statsförfattningen.
I det föregående är visadt, huru en förändring i vår
nationalrepresentation redan mot slutet af Carl Johans
regering blifvit af de allt talrikare liberale allt
ifrigare yrkad och af de konservative, med regeringen
i spetsen, lika ifrigt motarbetad, samt huru äfven
under Oscar I:s och Carl XV:s regeringar frågan
härom vid hvarje riksdag varit en af de vigtigaste
stridsfrågorna och mellan riksdagarna blifvit af
tidningarna allt lifligare agiterad. Vi hafva äfven
visat, huru redan vid den första riksdagen under Oscar
I:s regering ett från den föregående hvilande förslag
till förändrad nationalrepresentation efter särdeles
lifliga debatter af adeln och presteståndet med stor
majoritet förkastades, samt af de öfriga stånden med
lika stor majoritet antogs.
Detta förslag hade sålunda fallit, men af alla
stånden antogos och af kongl. maj:t sanktionerades
under 1844, * 845 årens riksdag åtskilliga från
den föregående hvilande grundlagsändringsförslag,
hvarigenom ur regeringsformen borttogs stadgandet,
att högsta domstolen skulle bestå af sex frälse och
sex ofrälse ledamöter; i denna grundlag infördes
’förbud för ledamot af statsrådet att annat embete
tillika utöfva, samt för justitieräd att tillika annat
embete innéhafva eller utöfva - förut kunde statsråd
tillika innéhafva och utöfva militärbefattning,
och för justitieråden var föreskrifvet endast, att
de icke finge »med andra civila embeten beklädas» -
samt i regeringsformen infördes ett medgifvande för
konungen att äfven efter riksdags slut kunna antaga
eller ogilla af riksdagen antagna lagförslag.
De vigtigaste förändringarna voro likväl den nu både
i regeringsformen och riksdagsordningen införda,
att ständerna skulle samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
