Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Oscar //.
nalbefattningar der gällande föreskrifter. Om
härad eller tingslag innefattar flera än en
kommun, väljas dess landstingsman genom dertill
i kommunal stämmor na utsedda valmän; men-härad
eller tingslag, som! innefattar endast en kommun,
väljer sina landstingsmän omedelbart så, som för
val i kommunalstämma är stadgadt. För att någon må
kunna väljas till landstingsman erfordras att han
uppnått 25 års ålder, är inom länet boende och eger
utöfva rösträtt inom det valdistrikt, för hvilket
valet sker. Landshöfding, landssekreterare, landska m
rerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare samt
landstingets egna tjenstemän och betjente kunna icke
vara landstingsmän. Tjenstgöringstid för landstingsman
är två år. Till lagtima möte sammanträder
landstinget i länets residensstad den måndag i
September månad hvarje år, hvilken landstinget
en gång för alla dertill bestämt. Landstingets
lagtima möte kan fortfara sex helgfria dagar, men
kan förlängas med ytterligare högst två helgfria
dagar, derest minst tre fjerdedelar af de närvarande
medlemmarne derom Öfverenskomma. Till urtima möte
kan landstinget sammanträda endast i de fall, att
sådant för handläggning af vissa bestämda ärenden
beslutas af tre fjerdedelar utaf de på% lagtima
möte samlade landstingsmännen, eller att kongl,
maj:t derom förordnar. För hvarje lagtima landsting
utser kongl. maj:t en ordförande, hvars befattning
fortfar intill nästa lagtima möte. Landshöfding eger
rätt att deltaga i landstings öfverläggningar, men
ej i besluten.
I dessa författningar hafva sedermera åtskilliga
förändringar egt rum, af hvilka den vigtigaste
varit den i förordningen om kommunalstyrelse i stad
och i den om kommunalstyrelse i Stockholm genom
kungörelsen den 9 November 1869, genom hvilken man
sökte begränsa de rikes och de stora bolagens förut
ofta öfverklagade alltför stora röst-öl vervigt,
utan att öfvergå till den motsatta ytterligheten -
att gifva denna röstöfvervigt åt de obemedlade.
Genom dessa kommimalförfattningar samt den till
en del å desamma grundade nya riksdagsordningen
kan ett nytt statsskick sägas vara i Sverige
infördt. Genom de förra frånträddes det förut
rådande centraliseringss}’ stemet och genom
den senare den urgamla ståndsförfattningen, båda
delarne i demokratisk riktning, och gemensamt utgöra
dessa författningar den vigtigaste tilldragelsen
inom det svenska statsskicket alltsedan den nya
statsförfattningens införande 1809.
Sedan till följd af den nya riksdagsordningen
adelns representationsrätt vid riksdagen upphört,
utarbetades af riddarhus-utskottet ett nytt förslag
till riddarhusordning, enligt hvilket adeln, på
enahanda sätt representerad, som enligt den äldre
riddarhusordningen - genom ätternas hufvudmän,
ättemän eller fullmäktige - skulle å riddarhuset
sammanträda till adelsmöte hvart tredje år den 15
Februari. Adelsmötet skulle inom sig välja ordförande,
äfvensom ett riddärhusutskott, som hade att granska
riddarhusdirektionens förvaltning och afgifva förslag
röraade ståndets enskilda angelägenheter, om hvilka
äfven motioner kunde väckas af enskild ledamot mom
fyra dagar efter mötets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
